Barnvisans kvinnliga pionjärer: en kollektivbiografisk studie ur ett genusperspektiv om en grupp kvinnor som författade, illustrerade och komponerade barnvisesamlingar 1885-1922

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra genuskontraktet (värderingar, lagar, individuell situation) för en grupp kvinnliga barnviseaktörer som författade, illustrerade, komponerade barnviseutgåvor under åren 1885-1922, samt relatera resultatet till samhällsprocesser som präglade den borgerliga kvinnans förändrade roll i hem och yrkesliv. Kollektivbiografisk metod används. Barnvisesamlingar, biografier, uppslagsverk, tidskrift samt tidningsartiklar utgör källmaterialet. Teoretisk förankring är Hirdmans genuskontrakt samt Habermas borgerliga offentlighet. Resultatet visar att de 16 kvinnliga barnviseaktörer som ingår i studien föddes 1854-1895, växte upp i borgerlig/överklassfamiljer i södra Sverige. Mödrarna var hemmafruar, fäderna yrkesarbetade. 1800-talets samhällsförändring med kvinnoöverskott medförde kvinnoreformer/lagändringar inom utbildningsväsendet (högre studier tilläts) samt civil- (ogift kvinna myndig) och arbetsrättsligt (ogift kvinna ha kommunala /statliga tjänster). Kvinnorna i studien gick lärarinne eller konstutbildningar. Några fler ingick än avstod äktenskap. De hade en gemensam yrkesidentitet av att arbeta med/för barn (lärarinna, barnboksrecensent, barnboksförfattarinna/konstnärinna). Barnvisearbetet blev kvinnodominerat arbetsområde, med små kvinnliga samarbetsnätverk. Kvinnorna kontrakterades med vissamlingarna på manligt privatägda förlag. De kvinnliga barnviseaktörernas arbete med barnvisor liksom de barnrelaterade yrkena stämmer väl in i samhällsförändringen med en framväxande kvinnlig offentlig sfär. Där skapade borgerliga kvinnor "kvinnliga sektorer" på arbetsmarknaden, inom pedagogik, vård och omsorg. Barnvisans kvinnliga pionjärer utgör således en av de olika grupper borgerliga kvinnor som lämnade privat sfär och kom...