Voting - Relationship between economic factors and the probability to vote on populist parties : A study of 2006 Swedish election to parliament

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Avsikten med denna studie är att identifiera samband mellan ekonomiska faktorer och sannolikheten att rösta på populistpartier. Genomförandet är i sin tur baserat på 2006 års riksdagsvalresultat. Partier som innan valet befann sig under 4 procentsmarginalen definieras som populistiska partier. Grundat i tidigare forskning och teori, har sju ekonomiska variabler valts; disponibel inkomst, inkomstfördelning, kommunskatt, arbetslöshet och högre utbildning. Förutom dessa fem, är även antalet anmälda brott och andelen människor födda utanför den Europiska Unionen inkluderade. Vidare utförs studien på regional, närmare bestämt kommunalnivå, där 290 observationer används för varje variabel, i totalt fem regressioner. Detta med syfte att testa populistpartiers mångfald.De empiriska resultaten bekräftar att det finns uppenbara samband mellan de valda variablerna och sannolikheten att rösta på populistpartier, då en majoritet av regressionerna förklarar 25 till 35 procent av variationen i röstningsavgörandet. Dessa siffror verkar stämma överens med verkligheten, eftersom ideologi och sakfrågor är viktigare för populistpartianhängare.Gällande de ekonomiska variablerna är det arbetslösheten, utbildningsnivån, disponibla inkomsten och kommunalskatten som påverkar människor mest när de röstar på populistpartier. Det visar sig även att när andelen människor födda utanför den Europiska Unionen ökar, ökar även sannolikheten att man röstar på Sverigedemokraterna.Till sist, tillväxten av populistpartier, speciellt av Sverigedemokraterna, har på senare tid tilltagit, vilket leder till att de konventionella partierna måste anamma likartade politiska ståndpunkter för att kunna få fler röster. Innebärande att om den rå...