Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade
ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention,
har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom
det politiska stödet för en ratificering till synes är svagt. De berörda
aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig
befolkning i området, då dessa aktörer nyttjar mark och vatten på olika
sätt.
För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frågan om ILO 169,
har David Beethams Legitimeringsteori använts. Denna teori utgår från att
förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jämställas med
politiskt stöd, kan visas utifrån tre sammanvävda dimensioner ? B1-B3, där
B1 utgår från legitimitet utifrån etablerade regler, B2 från rättfärdigande
via delade värderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar
legitimitet via handlingar. Utifrån aktörernas remissyttranden i samband
med Sven Heurgrens utredning Samerna ? Ett ursprungsfolk i Sverige (1999)
har ett relativt tydligt legitimitetsunderskott enligt Beethams andra
dimension ? B2 kunnat påvisas. De berörda aktörerna i denna undersökning
representeras av Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland,
kommunerna i Norrbotten samt ett urval av organisationer/partier.
Med Legitimitetsteorin kan emellertid inte orsakerna till ett
legitimitetsunderskott visas, men indikationer tyder på legala och
ekonomiska orsaker därvidlag har spelat en avgörande roll, vilket i denna
uppsats har lett fram till två hypoteser: legitimitetsunderskottet har
legala orsaker - Hlegal och legitimitetsunderskottet har ekonomiska
orsaker -Heko. Dessa hypoteser prövas utifrån den befintliga lagstiftningen
som reglerar näringsaktiviteterna i Lappmarken och en teori som utgår från
Nils-Gustav Lundgrens tolkning av property rights- och public choice
teorierna, som i denna uppsats benämns Lundgrenteorin. Utifrån ovanstående
framkom att legitimitetsunderskottets orsaker både hade legala och
ekonomiska orsaker. I undersökningen togs hela tiden hänsyn till eventuella
etniska aspekter, men etnicitet tycks inte ha haft någon avgörande
betydelse för det rådande legitimitetsunderskottet.
Slutligen presenteras i uppsatsen en alternativ implementeringsm...
