Den här uppsatsen problemställning är att tillväxttakten av nya företag i
regioner som får högt statligt stöd är jämförbar med regioner som får lågt
statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillväxttakten är lägre i de
regioner som erhåller högt statligt stöd än i de regioner som får lite
statligt stöd. Istället borde det vara så att i regioner som erhåller högt
statligt stöd bildas fler företag än i regioner som får lågt stöd, och att
den ekonomiska tillväxten åtminstone ligger i paritet med de regioner som
erhåller lågt statligt stöd. Därför är uppsatsens syfte att undersöka om
det går att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska
instrument, när det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna
är så lågt. För att kunna besvara denna frågeställning, är det av vikt att
veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. Skälet är att det
kan finnas liknande faktorer som styr både bildandet av företag, och
förutsättningarna för att få redan existerande företag att växa. När det
gäller inställningen till företagande och företagsbildning visar det sig
att de socialdemokratiska regeringarna tidigare mest varit intresserade av
att satsa på storföretagen. Samtidigt har det funnits en negativ inställning
till enskilda företagare och företagande bland befolkningen. Denna
inställning till företagande har emellertid förändrats till en mer positiv
inställning till företagande, i takt med att Sveriges starka tillväxttakt
avtagit och landet stått inför en rad strukturproblem, bl.a. ett fåtal
dominerande storföretag, som den svenska ekonomin varit beroende av. Detta
har också inneburit att den svenska ekonomin utsatts för stora
påfrestningar, om dessa företag t.ex. flyttat sin verksamhet utomlands. Den
ekonomiska krisen i början av 1990-talet med ökad arbetslöshet som följd,
har i sin tur förstärkt behovet av fler företag, samt företag som
expanderar. Detta för att minska arbetslösheten och öka den ekonomiska
tillväxten i landet.
Av denna anledning är därför faktorer som är gynnsamma för ekonomisk
utveckling och nyföretagande intressanta. Som teoretiska utgångspunkter i
uppsatsen har därför bl.a. Robert Putnam och hans undersökning av
regionerna i Italien varit av intresse. Det han kommer fram till som
betydelsefullt för en fungerande demokrati och ekonomisk utveckling, är att
både statens - och marknadens funktion är bättre i regioner där stark
medborgaranda råder. Sådana regioner kännetecknas ofta av många lokala
föreningar och ett stort engagemang i det lokala samhällets angelägenheter.
Putnam hävdar också att vissa traditioner/värderingar hos befolkningen
påverkar hur samhället och ekonomin fungerar. Dessutom finner Putnam att
normer för ömsesidig hjälp och nätverk för medborgerlig inflytande är av
vikt för ett framgångsrikt företagande. Han menar att nätverken bidrar till
att information om tekniska nyheter lättare sprids genom nätverken. Sådana
här informella kontakter är ofta avgörande för att nya innovationer ska
kunna utvecklas och få genomslagskraft.
Putnams teori för den ekonomiska utvecklingen är dock inte heltäckande,
därför kompletteras den med Bengt Johannisson och Håkan Bångs
analysmodeller för nyföretagande. Det de bl.a. kommer fram till är att
regioner där, befolkningen ökar, inkomsterna är relativt höga och
utbildningsnivån hos befolkningen är hög, är intressanta för företagare ur
etableringssynpunkt. Något som jag också kunnat belägga efter att ha gjort
undersökningar i kommundatabasen KFAKTA. Jag undersöker även vilken
inställning som verkligen finns hos de politiska partierna och deras
väljare, vilket kan sägas vara min modell. Resultatet visar dock att
inställningen till företagande kanske inte förändrats i så positiv riktning
som ovan antyddes. Men det finns även andra förklaringar till att det på
vissa ställen bildas få nya företag och att den ekonomiska tillväxttakten är
låg, t.ex. institutioner som inte fun...
