Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gästhamnsverksamheten på Marstrand som Kungälvs kommun idag står inför. Problemet delas därefter upp i sina separata beståndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt båtturismen och dess utveckling ges läsare.
I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka Kungälvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gästhamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gästhamnar i Skandinavien. Urvalet av gästhamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnå god validitet och reliabilitet på uppsatsen.
Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i Aktieägarperspektivet, Intressent-perspektivet samt Agent-Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats.
Empirin presenterar resultatet från den kartläggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts- och ägarförhållanden, syftet med gästhamnsverksamheten, differentiering samt olika särdrag ges.
I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna. De hamnar som drivs med kommunal huvudman uppvisar alla en lägre servicegrad och ett lägre tjänsteutbud än de kommersiella aktörernas gästhamnar. Intressant är även att prissättningen mellan de olika aktörerna skiljer sig lite vilket bland annat kan bero på att de kommersiella aktörerna använder gästhamnen som en marknadsföringskanal för andra verksamheter. Tydligt är också att de kommunala aktörerna ofta helt saknar ett syfte med att driva gästhamnen vilket leder till styrningsproblematik. Slutsatsen sammanfattar de bägge analyskapitlens viktigaste aspekter och kopplar samman dessa till råd inför Kungälvs kommuns tillvägagångssätt för utvecklingen av Marstands gästhamn. Speciellt utmärkande är studiens resultat att rent teoretiskt spelar driftsformen liten roll för gästhamnsdriften, men samtidigt h...
