Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation
påverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vår frågeställning hade vi tre
frågor som vi sökte få svar på. Dessa frågor behandlade vilka
kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor påverkar deras
vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala
IT-kommunikationen. Utifrån intervjuerna med studenterna sökte vi skönja
generella likheter/skillnader hos det resterande samhället.
Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nätverk. Telegrafen var först
med att använda elektriciteten för kommunikation. Bell uppfann telefonen 1876
och det var inledningen till det senaste århundradets utveckling av telefonen.
När mobiltelefonen skapades gav det människor möjligheten att kommunicera
trådlöst, och Internet möjliggjorde kommunikation via chattprogram eller mail.
Det geografiska avståndet blev inte längre ett hinder för direkt kontakt med
andra.
Som teori valde vi att använda oss av Castells, Thompson och Habermas. Vi ansåg
att dessa tre teoretiker kompletterade varandra då Castells forskning är
omfattande, aktuell samt framtidsskönjande. Habermas teorier är grundläggande
för språket- samt handlingskommunikationen medan Thompson är länken mellan
dessa båda erkända teoretiker. Castells omfattande teoribygge behandlar
nätverkskommunikationen och de konsekvenser IT har på den moderna världen. För
att komplettera teorin valde vi även att använda oss av Thompson som
uppmärksammat kommunikationen i nutiden samt hur den globala kommunikationen
utvecklats. Habermas är den tredje teoretikern vi använt oss av. Hans teori är
inriktad på det kommunikativa handlandet och hur språket utvecklas i
konversationer med andra. Genom att använda dessa tre teoretiker har vi fått
ett omfattande teoribygge vilket är grundstommen för vår analys.
Efter övervägande kring för- och nackdelar med kvalitativa/kvantitativa
undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer till grund för
vårt arbete. En fördel med kvalitativa intervjuer är deras öppenhet och att vi
som forskare får en direkt kontakt med dem som intervjuas. Vi eftersträvade att
studenterna förutsättningslöst skulle beskriva sina kommunikationsvanor i
vardagen. Respondenterna i vår studie är mellan 20-40 år och könsfördelningen
är jämn.
Utifrån vårt resultat och analysen av densamma har vi funnit intressanta
aspekter såsom att respondenterna i vår studie som är över trettio år hade
svårare att acceptera de förändringar data- och telekommunikation medför. De
såg fördelar som att mobiltelefonerna gav dem en ökad flexibilitet i vardagen
och att det samtidigt är en trygghet. Men, de ansåg även att mobiltelefonerna
var ett störande inslag, något som de yngre respondenterna inte gjorde några
kommentarer om. De var istället av uppfattningen att mobiltelefoner och SMS är
ett funktionellt sätt att hålla kontakten med vänner och bekanta.
Respondenterna reflekterade över att mobiltelefoni ställer nya krav på dem.
Samhället kräver att de alltid ska vara kontaktbara vilket uppfattades som
påfrestande av dem.
Vi bad även respondenterna beskriva hur en vanlig dag ser ut ur
kommunikationssynpunkt. Flertalet beskrev att IT-kommunikationen är en viktig
del av deras vardag. Dels för att klara av studier dels för att skapa och
behålla kontakten med bekanta. Sättet för att göra detta har förändrats sedan
mobiltelefonens intåg och med den, möjligheten att skicka SMS. Respondenterna
berättade att de inte ringer familj och vänner lika frekvent för att bara säga
hej, utan de anser det viktigt ...
