Argentina

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Uppgift:
Jag har valt att fördjupa mig i argentina och lära mig mer om:
 Natur och klimat.
 Befolkning.
 Naturtillgångar.
 Jordbruk.
 Industri, handel och turism.
 Analys.


Argentina.

Statsskick: republik.
Yta: 2 780 400 km2.
Huvudstad: Buenos Aires (3 miljoner invånare uppskattning 1999).
Högsta berg: Aconcagua (6 959 m ö h).
Längsta flod: Salado del Norte (200 mil).
Största sjö: Argentino (1 415 km2).
Invånarantal: 37 miljoner (uppskattning 2001).
Invånare/km2: 13.
Naturlig befolkningstillväxt: 1,1 % (uppskattning 2001).
Läs- och skrivkunnighet: över 96,5 (1997).
Folkgrupper: Vita över 90 %, Mestiser ca 5 %, indianer 30 000– 40 000
Språk: Spanska, Italienska, några indianspråk som guarani.
Religion: katoliker ca 90 %, protestanter 3 %, judar ca 1 %, övriga 6 %.
BNP/invånare: 7 733 US dollar (1999).
Olika näringsgrenars andel av BNP: Jordbruk 6 %, industri 32 %, byggnation 5 %, tjänster 62% (uppskattning 2000).
Naturtillgångar: Olja, guld, silver, järn, bly, koppar, uran.
Viktigast exportvaror: spannmål, nötkött, andra livsmedel, olja.
Valuta: peso (kursen flytande från januari 2002).
Medlemskap i internationella organisationer: ALADI, FN, OAS, Mercosur, SELA, CEPAL, WTO, Världsbanken.

Klimat och Natur.

I Argentina är klimatet väldigt skiftande och klimatet i söder kan skilja sig väldigt ifrån det norra klimatet.

I norr är klimatet tropiskt med regelbundet höga temperaturer, sommarregn och en torrperiod under vintern. I syd är det kyligt och i mellersta delen av landet, Pampas, har ett subtropiskt klimat med bl a sommarregn.

På östra Pampas och längs med Atlantkusten är det ett varmt och fuktigt klimat, medans den
västra delen av landet och Pantagonien ligger i Andernas regnskugga och är torrare.

Befolkning

Argentina är ett av få länder med vit befolkning. I Argentina är 95 % européer. Men i väster finns större delen av mestiserna men med indianerna utgör de ändå bara 5 % av totalbefolkningen. Immigrationen är stor anledning till detta. Ända sedan 1800-talet har landet fått in Européer. Mellan 1857 – 1939 var nettoinvandringen från Europa 5,5 miljoner. Runt sekelskiftet kom de flesta från grannländerna.

Tack vare immigrationen dog de flesta av ursprungsbefolkningen ut. De dog av epidemier som blivit införda i landet för de saknade immuniteten. Men alla dag inte av epidemier, de fanns s k. Indianjägare som slaktade indianerna för att de var inte som de och d ville ha deras land. Idag är det inte jägare som jagar de stackars indianerna utan assimileringen. Många av dem kämpar mot integration genom att organisera sig i den framväxande indianrörelsen. De europeiska invandrargrupperna tog på sig nya roller från början. Spanjorerna och irländarna kontrollerade fåruppfödningen, tyskarna och italienarna byggde farmer och britterna investerade i utvecklingen av landets infrastruktur.

Naturtillgångar och näringsgrenar

Mineraltillgångarna i Argentina är goda. Där finns bl a järnmalm, bly, zink, svavel, kol och uran och utvinningen ökar. Den mest omfattade är järnmalmsutvinningen – och det r främst i provinsen Rio Negro i söder. Järnmalmsimporten är tyvärr dubbelt så stor som den egna produktionen. Men de är självförsörjande på bly och zink. Och de producerar en viss del tenn, guld, silver, koppar, wolfram och mangan. Landet är även självförsörjande på olja och man har betydande reserver av naturgas.

Vattentillgångarna är väldigt bra, den liknar vår egen här i Sverige. 1992 fanns det i Argentina 21,97 tusen m³ per person. I Sverige motsvarande siffra 20,34 tusen m³ per person. 1995 hade 68 % av den argentinska befolkningen tillgång till sanitära anordningar och 71 % hade tillgång till rent vatten. Man får anta att Sveriges siffror är en aning högre… Vattenanvändningen per person och dag i Argentina fördelas på följande sätt:
Kommunalt och privat 257 l/person och dag
Industrin 514 "
Jordbruket 2 084 "

Jordbruk

Jordbruk och boskapsskötsel är de viktigaste näringsgrenarna. De bördiga lössjordarna i Pampas är till stor del uppodlade. Därifrån kommer de produkter som gjort Argentina till en av världens största exportörer av spannmål (vete och majs). Argentina är världsledande köttproducenter. Boskapsskötseln bedrivs på s k estancior, storgods där beridna gauchos driver hjordarna över gräsvidderna. Fårskötseln i Patagonien sker på et liknande sätt.
Argentina exporterar även hundar och ull. De har ett väl utbyggt väg- och järnvägsnät som underlättar transporterna. Trots att jordbruksproduktionen dominerar exporten är industrin med 41 % av BNP den viktigaste näringsgrenen. Argentina har p g a naturtillgångar och utbildad arbetskraft goda förutsättningar för en väldigt god ekonomisk utveckling i framtiden. Det är ett av de mest välbärgade länderna i Sydamerika fast det har ändå vissa typiska u-landsdrag.

Fiske:
Fiske är bara en liten men växande näringsgren. Det ser bra ut för en expansion i landets ekonomiska zon i sydatlanten sedan relationerna till Storbritannien återgått till det normala efter Falklandskriget.

Skogsbruk:
16 % av landets yta består av skog. Skogsbruket är ännu inte särskilt utvecklat men tillgångarna på den gångbara skogen är väldigt betydande. Enligt uppgifter kan nära hälften utnyttjas för kommersiell produktion.

Industri
Under 1930-talet började man att bygga ut den nationella industrin men först efter andra världskriget tog det fart på allvar. De viktigaste tillverkningsbranscherna var bilindustrin med tillhörande produktion av komponenter, hushållsutrustning – främst vitvaror och TV-apparater, läkemedel, elektronik, cement, bildäck och papper. Den omfattande boskapsskötseln och jordbruket har också lagt grunden till en livsmedelindustri.

Under 1970-talet råkade den inhemska produktionen i stora svårigheter för många produkter slogs ut av den billiga och mer avancerade importen. Under 1980-talet drabbades även industrin av den hårda ekonomiska krisen med hyperinflation och vikande efterfrågan. På senare år har en kraftig återhämtning skett inom vissa sektorer. Bilproduktionen har mer än fyrdubblats under perioden 1991-1993 och den bara fortsätter. Det har skett en hel del sammanslagningar mellan Brasilien och Argentina av utländska företag. Det bästa exemplet är Autolatina som bildats av Ford och Volkswagen enligt uppgifter ligger fortfarande arbetslösheten på 10 % (1995).

Handel och kommunikation

I Argentina är nätet av transportvagnar tätt jämfört med andra latinamerikanska länder. Under slutet av 1800-talet kom järnvägsnätet. Det påskyndade landets ekonomiska utveckling.
Av hela det Argentinska vägnätet om ca 200 000 mil varav 5 500 mil är asfalterade skulle knappt 5 % motsvara västeuropeiska anspråk.

Det finns många små hamnar längs Atlantkursen. Argentinas viktigaste hamn är Buenos Aires. Där passerar största delen av landets import och export. Man exporterar framför allt spannmål, linfrö, kött och boskap, ull, hundar, textiler och maskiner. Industriprodukternas andel utgör ca 1/3 av exporten. De viktigaste importvarorna är mineraler, kemiska produkter, maskiner och elektronik. USA, Brasilien, EU och Japan är Argentinas viktigaste handelspartners.

Analys

Argentinas framtid är osäker för även om landet har en stor potential så har de betydande problem med en enorm utlandsskuld. Ett annat problem är motsättningarna mellan Buenos Aires och resten av landet. President Alfonsin har föreslagit att man ska byta huvudstad till en liten stad i Patagonien, Viedma, men det skulle kosta mycket att bygga upp en ny och få människorna att flytta sig dit. Men Argentina har outnyttjade mineraltillgångar och stora områden så kanske borde statsborna ta på sig gummistövlar och starta fruktodling eller bygga hotell för att ta emot fler turister. De flesta tycker att Argentina ska gå in i nästa sekel och förnya sin teknologi. Men ska man bygga upp stora städer ska man ta det varsamt med jorden för det är landskap som legat orörda i miljoner år och förstöra något som är så otroligt friskt när man kan utvinna så mycket. Man borde satsa på lantlivet.

Jag tycker det är förskräckligt med att bara 5 % är urinvånare. Det är fel att från början bara komma och ta land från människor som vårdat det. Och sedan ta kol på dem med sjukdomar och slakt. Indianjägare. Bara för att de inte är som oss, ska de dödas då? Man kan ju fråga sig själv vad problemet är. Den djuriska instinkten, antagligen. Människor har i alla tider velat bli mäktigare och mäktigare, men i början, var det någon som hade den instinkten för miljoner år sedan? Någonstans måste den ha kommit ifrån så jag antar att svaret är ja. Människan blev det mäktigaste djuret för att de kunde göra eld. Det kunde inte de andra djuren. Kommer indianerna att överleva den nya tekniken om Argentina tar tag i sig och börjar med det? Antagligen inte.
Argentina är ett stort land och det är bara 13 invånare/km 2. Det är lite om man jämför med Jamaica som har 241 invånare/km 2. De måste föda mer barn i Argentina. Helt klart. Om deras land ska utvecklas måste friska unga kroppar hjälpa till. Hur skulle man kunna fixa det? Man skulle kunna ha en tävling med att vart 10 000 barn får gratis dagis i ett år eller att de startar barnbidrag som vi har i Sverige.

Om man går tillbaka till utlandsskulden till USA så tycker jag att de borde göra sig fria. Förra året så kraschade valutan och alla människor stod och köade för att få ut sina sparade pengar. Varför kraschade den? Jo, p g a utlandsskulden. Hur skul...