Miljöfrågorna och vikten av ett världsomfattande arbete i riktning mot en
ekologiskt hållbar utveckling har sedan FN: s världstoppmöte för miljö och
utveckling i Rio 1992 haft en framträdande plats i den svenska politiken.
Det har framförallt betonats att världens miljöproblem endast kan lösas i
de fall människans livsstil, vanor och rutiner förändras samt att
miljöfrågorna därför bör införlivas i alla aspekter av samhället, i
politiken såväl som i vardagslivet. För svenska hushåll har detta bland
annat inneburit att rutinerna kring hushållsavfallet förändrats med krav på
källsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock ännu inte fått
fullt genomslag i alla hushåll. Många individer försöker naturligtvis ställa
om sin livsstil på olika sätt, men mycket pekar också på att denna
utveckling går relativt långsamt vilket delvis kan förklaras med att
miljöarbetet i Sverige och i världen är en förhållandevis ny företeelse.
Dock kan eftersläpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hållbar
livsstil också vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda
miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan på hushållen ?
avfallshanteringspolitiken, är låg. Något som kan bero på att denna utmanar
centrala värden i en modern, liberal demokrati, framförallt den
grundläggande liberaldemokratiska principen om den neutrala och
värderingsfria staten. Uppsatsen syftar, med utgångspunkt i detta
resonemang, till att undersöka om så är fallet, det vill säga om
utformningen på den svenska avfallshanteringspolitiken är kompatibel med den
liberaldemokratiska neutralitetsprincipen.
För att uppfylla syftet är uppsatsen utformad som en tvådelad analys. Den
första, teoretiska delen inriktas på att undersöka grunderna för
neutralitetsprincipen och i vilka fall, om några, denna princip kan
frångås. För detta studeras ett antal politiska teoretiker med relevans för
dagens moderna demokratier. Den andra, mer empiriskt inriktade, delen visar
först på utformningen av den svenska avfallshanteringspolitiken och del mål
samt styrmedel som denna innehåller, för att sedan utmynna i en jämförelse
mellan utformningen på avfallshanteringspolitiken och neutralitetsprincipen
i liberaldemokratisk teori som ska visa på kompatibiliteten mellan de två.
Uppsatsen visar att argumentet för att staten, i frågor som gäller moral,
värderingar och livsstilar, bör förhålla sig neutral härstammar ur framför
allt tre aspekter av den liberaldemokratiska teorin: (1) individualismen
samt de individuella fri- och rättigheterna, (2) nödvändigheten av tolerans
och neutralitet i pluralistiska demokratier, (3) Jämlikheten och alla
individers lika rätt till självförverkligande. Emellertid framgår det också
att, framför allt den första aspekten, innehåller ett viktigt förbehåll
till den annars strikta neutralitetsprincipen. Detta innebär att en icke-
neutral stat kan rättfärdigas i de fall förbjudandet eller undertryckandet
av specifika livsstilar eller handlingar är nödvändigt med hänsyn till en
större frihet för alla, av omtanke för framtida generationer samt till
skydd för naturen och dess inverkan på människors rätt till liv, frihet och
egendom. Undantaget till neutralitetsprincipen kan dock, som ett skydd för
minoritetsgrupper, endast rättfärdigas genom hänvisning vetenskapligt
belagda och allmänt erkända fakta.
Uppsatsen drar, i jämförelsen mellan liberaldemokratisk teori och
utformningen på den svenska avfallshanteringspolitiken, slutsatsen att
dessa två inte är kompatibla samt att avfallshanteringspolitiken i dess
nuvarande utformning på ett problematiskt sätt utmanar centrala
liberaldemokratiska värden, trots hänvisningarna till vikten av en omlagd
livsstil för framtida generationers lika möjligheter. De handlingar som
avfallshanteringspolitiken förespråkar är dels inte med självklarhet en
viktig del av arbetet i riktning mot en ekologiskt hållbar utveckling, dels
endast ett medel...
