Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt.
Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig. Vi menar att införandet av bolagsstyrningskoder väcker nya frågor kring revisorernas ansvarighet. Detta är oundvikligt och nödvändigt eftersom revisionen spelar en nyckelroll för tilltron till företagens finansiella rapportering. Förtroendet för revisorer bygger på att de agerar professionellt och oberoende i förhållande till såväl redovisningsskyldiga som redovisningsberättigade.
Studiens syfte har således varit att studera vilka effekter införandet av den svenska bolagsstyrningskoden har haft för revisorerna. För att uppnå detta syfte har vi utformat en modell där vi presenterar de faktorer som kan beskriva effekterna. De faktorer som vi har valt att studera är revisorns ansvarighet, oberoende, agentkostnader, egenintresse samt institutionella omgivning. Studien syftar inte till att utveckla eller korrigera existerande teorier, utan enbart till att studera bolagsstyrningskodens eventuella effekter och orsaken till dessa. För att söka förklaring i och förstå de frågor som ligger utanför agent-principal förhållandet har den institutionella teorin och legimitetsteorin använts som förklaringsansatser.
Studien omfattar revisorerna till de bolag som, enligt Stockholmsbörsens noteringsavtal, måste tillämpa den svenska bolagsstyrningskoden. Vi har valt att använda oss av explorativa intervjuer, survey samt djupintervju, som empirisk datainsamlingsmetod. Detta som en del av en triangulering för att se studieobjektet ur olika perspektiv, vilket ökar studiens tillförlitlighet.
Grundpelaren för vår studie har varit den ansvarighet som skall genomsyra revisorns arbete. Studien visar på att införandet av bolagsstyrningskoden inte har haft några effekter på revisorns ansvarighet. Vi anser att detta är det enda korrekta resultat en studie av denna faktor bör påvisa. Ansvarigheten skall inte kunna påverkas av att ett nytt granskningsområde uppstår för revisorerna.
Studien påvisar att införandet av bolagsstyrningskoden ej givit effekten att konsultverksamheten som byggts upp kring dess tillämpning anses utgöra ett hot mot oberoendet. En anledning till detta kan vara att i de större bolagen är det inte samma revisionsbyrå som har konsultuppdraget som utför revisionen. Större byråer anser även att professionaliteten inom branschen gör det möjligt att separera konsultverksamheten och revisionen på ett, för klienterna och dess intressenter, tillförlitligt sett. Mindre revisionsbyråer skapar lättare ett beroendeförhållande med revisionsklienten. Ett förhållande som, både internt och externt, kan ses som ett hot mot oberoendet. Stöd för detta finner vi i undersökningen, där respondenterna ifrån de mindre byråerna ansåg att införandet av den svenska bolagsstyrningskoden, och därtill utökade konsultverksamheten, är ett hot mot oberoendet.
I vår referensram utgick vi från att agentkostnaderna förblir oförändrade, i och med införandet av bolagsstyrningskoden. Detta påstående måste vi nu modifiera till att hävda att agentkostnaderna har ökat, till följd av de konsulttjänster kring tillämpningen av koden som revisionsbyråerna säljer till sina klienter.
Bolagens arbete med bolagsstyrningskoden resulterar i en årlig avrapportering. För revisorns granskning av dessa rapporter medger bolagsstyrningskodens nuvarande regelverk dock endast ett uttalande om bolagets organisering av den interna kontrollen. Vad som dramatiskt skulle förändra arbetet för revisorn och därtill kopplade arvode, skulle vara om granskningen även skulle innefatta ett revisorsuttalande om hur väl den interna kontrollen utfallit. Den ökade omfattningen av revisorns granskning skulle leda till betydligt ökade intäkter för revisionsbyråerna.
Den nyttomaximerande revisorn kan anses ha fått ett nytt hjälpmedel, för arbetet med förvaltningsrevisionen, i form av bolagens styrelserapport om intern kontroll. Bolagens styrelserapporter tillhandahåller revisorn med överskådlig information om hur bolagens olika delar är organiserade.
Vi anser att kodens nuvarande regelverk ger revisorerna utrymme att använda styrelserapporterna i sitt revisionsarbete, eftersom bolagen endast beskriver sin organisation av den interna kontrollen. Dock bör en framtida revisorsgranskning med efterföljande uttalande om hur väl den interna kontrollen utfallit, mana till eftertanke i frågan. Vi hävdar att denna situation onekligen kommer att leda till meningsskiljaktigheter mellan revisorns objektiva syn och bolagens subjektiva syn, på hur väl den interna kontrollen fungerar. Detta då bolagens direkt subjektiva syn manifesterar sig i publikationer av bolagsstyrningsrapporter där organisationsbeskrivningen är anpassad efter bolagens uttalande om hur väl den interna kontrollen fungerar och vice versa. Revisorns verifiering av dessa rapporter måste vara helt objektiv och revisorns informationsinsamling skall således vara helt oberoende.
Granskningen av bolagens styrelserapporter ger effekten att omfattningen av revisionen kommer att öka, då revisorerna har mer att granska. På sikt anser vi dock att omfattningen kommer att minska. Detta som ett led i att bolagen blivit bättre på att dokumentera och rapportera sin interna kontroll; förbättringar som ger arbetslättnader för revisorerna. Arbetslättnaderna kommer att leda till minskade kostnader för revisionsbyråerna, vilket i sin tur påverkar byråernas resultat positivt – ceteris paribus. Ytterliggare påverkan finner vi i att marknaden på sikt kan komma att förvänta sig mer av revisorernas granskning än vad ABL medger. Marknaden kommer att, genom efterfrågan, styra granskningens omfattning och de uttalande som revisorn lämnar; en utförligare och mer transparent revision förväntas på sikt växa fram.
Självklart påverkar lagar och regler revisorernas agerande, men den huvudsakliga påverkan kommer från marknaden. I ett specifikt uppdrag upplevs bolagens ledning, revisionsutskott och styrelses syn på frågorna kring bolagsstyrningskoden och den interna kontrollrapporten, som de mest påverkande faktorerna. Dock visade undersökningen även på att det framförallt är kollegor inom revisionsbyrån och de diskussioner som förs kring området som har det största inflytandet. Att inom revisionsbyråerna diskutera vad som är rätt eller fel samt vad som är bra eller dåligt, syftar till att nå den tillfredställande nivå på ”tryggheten” som marknaden efterfrågar.
Vår studie kan inte uppvisa några större effekter på revisorernas arbete hänförliga till införandet av den svenska bolagsstyrningskoden. Den enda direkta påverkan vi kan finna är att omfattningen av revisorns granskning har ökat, dock är det för närvarande sällsynt att bolagsstyrningsrapporter och bolag...
