Runt om i Stockholms län finns orter med varierande egenskaper vilket gör
dem unika. Gemensamt för många av dem är dock att orterna har en
genomfartstrafik vilken idag håller en hastighet som i många fall
överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns
oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst anspråk på att
vistas bland fordonstrafiken, måste hastighetsdämpande åtgärder anläggas
längs genomfarterna. Hastigheten i trafiken måste sänkas för att minimera
krockvåldet som uppstår vid en eventuell olycka. En effektiv
hastighetsdämpare är vägguppet vilken dock har den negativa effekten att
komforten för tyngre trafik försämras. Följande examensarbete är således en
studie av alternativa hastighetsdämpande åtgärder till vägguppet längs
olika typer av genomfarter. Uppdragsgivare för examensarbetet har varit
avdelningen för Trafiksäkerhet & Miljö vid Vägverket Region Stockholm.
Examensarbetet baseras till stor del på tidigare utförda åtgärder längs
genomfarter i Sverige, Norge, Danmark och till viss del Storbritannien. I
stort använder samtliga länder samma typer av hastighetsdämpande åtgärder
även om utformningen av dessa skiljer sig något från varandra. Projekten
som studerats har haft varierande budget vilket medförde att vissa
ombyggnationer haft tiotals miljoner kronor i kostnad medan andra åtgärder
haft betydligt lägre kostnader.
Studien av tidigare projekt visade på att när större ombyggnationer
utfördes, anlades ofta portar vid infarterna till orterna. Med port menas
en fysisk åtgärd t.ex. sidoförskjutning som förstärks upp med visuella
åtgärder i form av skyltar, planteringar etc. Vidare användes på många
platser avsmalningar av körbanan intill övergångsställen för att öka
tryggheten för oskyddade trafikanter vid passage av vägen. I Storbritannien
visade forskning att enbart visuell avsmalning vid portar sänkte
medelhastigheten med upp till 9 km/h. Hos de svenska studierna gavs en
sänkning av medelhastigheten på 8 km/h mätt direkt vid de
hastighetsdämpande åtgärderna. Målade refuger visade sig i en studie från
Köpingsvik kunna sänka hastigheten med 16 km/h vilket var den enskilt
högsta förändringen i de svenska studierna. I de danska projekten sänktes
medelhastigheten med ca 10 km/h i genomsnitt sett längs hela genomfarterna.
Nio platser som är av typen genomfart besöktes för att kunna dela in
orterna i kategorier dvs. i typplatser. Indelningen av typplatser syftade
till att kunna samla merparten av Stockholm läns orter med genomfarter i en
viss typplats. Med stöd av tidigare utförda projekt och teori skulle sedan
hastighetsdämpande åtgärder kopplas ihop med respektive typplats. Orternas
karaktär varierade från småorter med ett tiotal bostäder till större
tätorter med tusentals invånare. Utifrån de nio olika platserna delades
dessa in i fyra olika typplatser där indelningen genomfördes utifrån olika
parametrar som t.ex. trafikflöde och landareal. Det visade sig dock vara
svårt att direkt knyta specifika hastighetsdämpande åtgärder till en viss
typplats.
Med beaktande av busstrafiken som dimensionerande trafikant togs slutligen
förslag på hastighetsdämpning fram för de olika typplatserna trots
svårigheten att knyta åtgärder till en viss plats. Varje typplats omfattas
av flera åtgärder i förslagen för att kunna uppnå hastighetsreduktion längs
hela genomfarten. På två av typplatserna föreslås portar med
sidoförskjutning/cirkulationsplats medan det för en typplats föreslås port
genom dubbelsidig avsmalning förstärkt med uppmärksamhetshöjande åtgärder.
Refuger/trafiköar är en åtgärd som ingår i förslagen för tre av
typplatserna samt att två av typplatserna även omfattas...
