Den kommunala folkstyrelsen och självstyrelsen har utsatts för ständiga
förändringar under 1990-talet. Dessa förändringar har i sin tur utmanat den
kommunala folkstyrelsen och två utmaningar fokuserar uppsatsen på, närmare
bestämt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna,
samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa
utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett
teoretiskt avsnitt presenteras också New Public Management. Resultaten
visar att värden från de nya styrningsmodellerna krockar med värden som är
relaterade till idealbilden av folkstyrelsen. Den kommunala självstyrelsen
är grundlagsskyddad och folkstyrelsen hävdas vara en förutsättning för den
svenska demokratin, samtidigt som staten begränsar och reglerar
självstyrelsen. Detta utmanar idealbilden av den svenska kommunala
folkstyrelsen och ger en ambivalent bild av självstyrelsen. Det visar dock
på flernivådemokratins svårigheter med att finna den befogenhetsfördelning
som både maximerar demokrati och den offentliga sektorns prestanda. I
uppsatsen diskuteras även ett framtidsscenario som utgår ifrån regeringens
utredning "Ansvarkommittén" där de i sitt delbetänkande från 2003 har
framfört några kriterier för hur befogenheter ska fördelas mellan stat och
kommun. Kriteriet "likvärdighet" talar för centraliseringar.
Kriterierna"demokrati och legitimitet" och "lägsta effektiva nivå" står i
motsats till kriteriet "likvärdighet", talar för en framtida
decentraliserad kommunal självstyrelse.
De nordiska grannländerna har stött på liknande problematik som Sverige,
när det kommer till relationen mellan stat och lokal nivå. Grannländerna
har på annorlunda sätt löst befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun,
samt att de har inrättat folkstyrelsen annorlunda. I uppsatsen jämförs
dessa skillnader, mellan de nordiska ländernas sätt att inrätta kommunal
folkstyrelse och självstyrelse, med ett mest ?lika upplägg. Metodavsnittet
beskriver hur en komparation med ett mest ?lika upplägg går till. Att hitta
liknande information från ett adekvat tidsintervall, från samtliga
undersökta länder, är en förutsättning för att kunna göra en komparation
och det har varit svårt att hitta. ...
