Medverkan som en väg till hållbart samhälle är centralt i Agenda 21. En av
riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet är att det ska säkras ett
nedifrån- och upp-perspektiv, med bred medverkan från invånarna.
En reell medverkan betyder att människor aktivt deltar i alla faser och
processer som berör deras lokalmiljö, från planering till förvaltning.
Denna rapport baserar sig på antagandet att lokalt engagemang är en
grundläggande förutsättning för medverkan. Den centrala frågeställningen är
att finna vad som påverkar och stärker lokalt engagemang. Arbetet utgår från
planerarens perspektiv och behandlar medverkan relaterat till det att bo.
Genom två fallstudier har vi identifierat faktorer som påverkar människors
engagemang och deras grad av medverkan. Denna identifikation baseras på
intervju-undersökningar med centrala aktörer och boende i respektive område.
Svartlamoen i Trondheim, Norge, är ett alternativt bostadsområde med ca 200
invånare. Området var tidigare planlagt för industri och de gamla trähusen
från 1800-talet skulle rivas. De boende protesterade och startade en kamp
för bevarande, vilken pågick under åtta år. 1998 vann de boende kampen och
en ny detaljplan, s.k. reguleringsplan, utarbetades i samråd med de boende.
Svartlamoen är definerat som ett stadsekologiskt försöksprojekt där Agenda
21 har en central plats. De boende ansvarar själva för förvaltningen av
området och planbestämmelserna framhäver de boendes rätt till delaktighet i
alla beslut rörande området. De boende är organiserade efter en platt
struktur där alla beslut fattas gemensamt under boendemöten.
Augustenborg i Malmö, Sverige, är ett hyreshusområde som härstammar från 50-
talets folkhemsbyggande. I området bor ca 3000 personer, med stor varaiation
av nationaliteter. Bostadsområdet ägs och förvaltas av Malmö kommunala
bostäder, MKB. 1997 startade projektet Ekostaden Augustenborg, där målet är
att göra området till ett mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart
samhälle. Ekostaden är en del av den statliga satsningen på ekologisk
omställning och ingår också i större internationella projekt. Genom projektet
önskade man tillföra miljöförbättringar samt stärka områdets image, vilken
blivit ganska negativt laddad. Ekostaden är ett samarbetsprojekt mellan alla
aktörer i området och medverkan från de boende var en av premisserna i
projektprogrammet.
De genom fallstudierna identifierade faktorerna delas in i två kategorier,
strukturella och psykologiska. De strukturella är mer övergripande och ser
till politiskt system samt kommuners och andra aktörers
organisationstruktur. Här presenteras tvärsektoriellt och lånsiktigt
tänkande, integration och politiskt maktspel. En central plats har frågan om
maktdelning. De psykologiska faktorerna ligger på en mer individuell nivå
och behandlar begrepp som identitet, maktlöshet, problemerkännade och egen
vinning. Identitet är ett centralt begrepp, där tillhörighet samt ansvar och
ägandekänsla är viktiga underbegrepp.
Vidare presenteras identifierade strategier, som ger exempel på hur man kan
arbeta för att stärka medverkan och lokalt engagemang. Dessa relaterar till
tidigare identifierade faktorer. Strategierna behandlar hur underbyggande av
den sociala miljön och en identitetsskapande fysisk miljö, för att stärka
tillhörigheten och de boendes relation till området, har betydelse
för människors engagemang. Ansvarsfördelning för att undvika hierarkiska
maktstrukturer är en annan strategi. Vidare beskrivs hur Agenda 21 kan
användas som legitimitet för att satsa på medverkan och vilken betydelse
goda kanaler för kommunikation och information har. Uppföjlning handlar om
behovet av att få se resultat av sitt engagemang. I vissa fall kan en dold
agenda, att man använder ett mål för att nå ett annat, vara ett sätt att få
folk engagerade.
Det är svårt hålla fram någon speciell och konkret strategi för hur man
skapar och tar til...
