Människor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta är något som även gäller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbära någon form av ekonomisk ersättning för att klara en period utan den ordinarie lönen. Arbetslöshetsförsäkringen är ett sådant ekonomiskt skydd som utnyttjas vid arbetslöshet.Till arbetsmarknadspolitik (AMP) räknas vanligen de ekonomisk-politiska insatser som riktas direkt till arbetslösa med syfte att hjälpa dessa att erhålla arbete, en utbildningsplats eller ekonomisk ersättning under tiden som arbetslös. Populärt brukar åtgärder som syftar till att hjälpa människor ur arbetslöshet till ett arbete eller en utbildning klassificeras som aktiv AMP, medan ekonomisk ersättning till de arbetslösa brukar kallas för passiv AMP. Sverige har under lång tid varit känt för sin omfattande aktiva arbetsmarknadspolitik. Den arbetsmarknadspolitik som har bedrivits i Sverige sedan 1950-talet har sin teoretiska grundval i den s.k. Rehn-Meidnermodellen för samspelet mellan arbetsmarknad och ekonomisk politik. Modellen bygger bland annat på den solidariska lönepolitikens kärna som är ”lika lön för lika arbete”, oberoende av enskilda företags bärkraft. Löneskillnader som var baserade på olika kvalifikationer hos arbetskraften, eller olika arbetsmiljöförhållanden, skulle däremot accepteras (Björklund et al, 1996 & 2000).Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring arbetslöshet, sökbeteende samt arbetsmarknadspolitik ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Jag vill därför ta reda på mer information om tidigare nämnda ämnen. Min frågeställning blir således att: Utvärdera den relativa effektiviteten mellan olika aktiva arbetsmarkandspolitiska åtgärder. Huruvida de leder till anställning för arbetslösa ungdomar efter genomförd åtgärd? Genom att besitta information om detta kan det underlätta bland annat för hur olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska utformas och utvecklas. Informationen kan även vara värdefull som stöd när nivå och längd på arbetslöshetsförsäkringen ska förändras. Studien som gjorts visar att det inte finns något enkelt och entydigt ja- eller nej-svar på denna fråga. De aktiva arbetsmarknadsåtgärderna är en mycket komplicerad del i arbetsmarknadspolitiken och de leder till anställning i viss grad.Resultaten i den egna studien visar att några åtgärder, de som tillhör åtgärdsgrupp 1 är mycket effektiva och leder till anställning i större utsträckning än de andra grupperna. De genomgående lägsta resultaten tillhörde grupp 4, där det finns fog att ställa frågan om det verkligen är berättigade att existera. Dock är det svåra avvägningar att göra med många olika faktorer som spelar in. Resultaten visar att det finns en viss skillnad i sannolikhet att få anställning efter avslutad åtgärd mellan Stockholms län (AB) och Norrbottens län (BD). Generellt sett har Norrbottens län (BD) något lägre resultat gentemot storstadslänet Stockholm. Det finns många olika tänkbara orsaker till denna skillnad men det är inget som studien haft som syfte att undersöka. De fyra aktiva åtgärderna med bäst resultat är Rekryteringsstöd (44), Anställningsstöd (45), Start av näringsverksamhet (46) samt Förstärkt anställningsstöd (2-års sjukskrivna) (48).Det är dock oklart huruvida de aktiva arbetsmarknadspolitiska påverkar den totala ar...
