Problemställning: Low tech-komponenter anses enligt teoretiska rekommendationer ofta som icke kritiska. Dock har de egenskaper som en gång ansågs synnerligen low tech förmodligen förändrats och blivit mer komplexa i takt med att underliggande krav inom high tech-miljöer har ökat. Det är befogat att diskutera och kanske omdefiniera de eventuellt senare omprioriterade komponenterna, vilka i aggregerad form representerar en produkt på systemnivå. Hur borde processen för den eventuella omprioriteringen genomföras och vilka krav kommer att påverka företaget? Den ökade komplexiteten kring produktegenskaperna kan också innebära att leverantörer försöker bli unika, vilket implicit påverkar Sony Ericsson. Det vore därför synnerligen intressant att fastställa hur Sony Ericsson borde förhålla sig till leverantörsimplementerade strategier för low tech-komponenter samt hur sourcing som en funktion i ett high tech-bolag borde reagera till dessa förändrade förutsättningar och skiftade affärskontext.
Syfte: Syftet med detta examensarbete är att ge förslag på hur sourcing av low-tech-komponenter kan förbättras för företag i dynamiska high-tech-miljöer.
Metod: En case study-ansats har tillämpats för att möjliggöra undersökningen enligt det fastställda syftet. Metoden har anpassats för att kunna erhålla en undersökning på såväl komponent- som leverantörsnivå. Det valda case-företaget är Sony Ericsson då det verkar i en utpräglad high tech-kontext och strävar efter best practice inom sourcing. Både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder har använts för att säkerställa validitet och reliabilitet. Kvalitativa intervjuer hölls med flertalet anställda på Sony Ericsson inom olika divisioner för att skapa förståelse för komplexiteten i frågeställningen.
Slutsatser: Portföljmodeller för inköp används i stor utsträckning och ses ofta som ett centralt verktyg för förbättrande av inköp eftersom effektivt differentierade inköps- och leverantörsstrategier kan implementeras. Dock är teoretiska komponentklassificeringar vanskliga då mycket har hänt sedan vedertagna modeller togs fram, i synnerhet inom high tech-miljöer. Till viss del är high tech-komponenter, såsom skruvar, på grund av sin produktutveckling och sina mer komplexa egenskaper felaktigt definierade. Vid förlitning på vedertagna teoretiska klassificeringar kan implementerade inköpsstrategier få förödande sourcing-konsekvenser. Vi hävdar att vissa sourcing-komponenter trots att de är teoretiskt klassificerade som icke kritiska de facto kan vara kritiska på en systemnivå och därför har stor vinstinverkan på företag.
COMPASS-ramverket har framtagits som ett hjälpverktyg vid utvärdering och klassificering av komponenter men även vid bedömning av de tillhandahållande leverantörerna. I high tech-bolag är inköpsavdelningen ofta något mindre prioriterad relativt forsknings- och utvecklingsavdelningen. COMPASS-ramverket är designat för att skapa objectivitet eftersom ekonomiska och tekniska kompetenser är polariserade mellan de olika divisionerna. Som ett hjälpverktyg tillsammans me...
