SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorersom mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar,ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivandefaktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuteraräven hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andraländer utifrån följande frågeställningar:1. Kan man äga vatten?2. Vad innebär hållbarhet i relation till dricksvatten? Och är vattenexport en hållbarlösning på dricksvattenproblem?3. Hur ser Sveriges möjligheter ut att exportera vatten till andra länder och var skulle ettsådant uttag ske?För att få svar på detta har Sveriges sötvattenstillgångar till stor del kartlagts och vad somgäller kring dessa beträffande ägande, lagar, regler och uttag. För att ge en bild av hurSveriges tillgångar av dricksvatten ser ut består undersökningen dels i sekundär och primärdata. Primärdata har bestått av intervjuer med sju respondenter som på olika sätt anses sominsatta i ämnet. Intervjufrågorna har berört ägande av vatten, prissättning, lagar och teknik,men även mer direkta frågor om Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten och vad detskulle kunna ge för olika för och nackdelar.Sekundärdata består i framförallt rapporter från Naturvårdsverket, som beskriver Sverigesytvatten tillgångar och SGUs rapport om Sveriges grundvatten. Dessa har legat som underlagför att kartlägga uttag som sker och vilken typ av påverkan på sötvattnet som sker och var.I slutdiskussionen sammanfattas fakta och teori med författarens egna reflektioner.Slutresultatet blev att man inte kan äga vatten, men man kan nyttja det på olika sätt med vissabegräsningar. Hållbarhet visade sig vara ett osäkert begrepp i förhållande till dricksvatteneftersom att förenligheten mellan ekonomi, sociala aspekter och miljö ofta brister i sambandmed dricksvatten. Dricksvatten innehåller därför ett stort mått av osäkerhet. På grund av dettaansåg majoriteten av respondenterna att dricksvattenexport är en ganska kortsiktig lösningsom inte är hållbar i längden, även om det fanns röster som såg dricksvatten som någotpositivt. Om Sverige kan exportera dricksvatten till andra länder är fortfarande oklart dåintervjupersonernas svar skiljer sig från varandra, dessutom är ägandet av en vara enförutsättning för att kunna exportera den, och i Sverige äger ingen vattnet, enligt de flestarespondenterna.Sveriges styrka vid en export är enligt majoriteten av respondenterna våra goda resurser avsötvatten, även om några såg brister även här. Svagheten är enligt majoriteten avståndetmellan Sverige och marknaden, vilket i sin tur främst ha visat sig vara fysiskt avstånd, menäven emotionell avstånd i form av förbindelser och säkerhetsfr...
