Bakgrund
Betygssättning innebär att en lärare vid en given tidpunkt skall sammanfatta sina
bedömningar om elevens kunskaper i ämnet. Betyget skall visa hur långt eleven har nått i
förhållande till de mål som finns i ämnet. Betygssystemet har genom åren genomgått en
rad förändringar för att till slut komma fram till dagens mål- och kunskapsrelaterade
betygssystem. I dagens betygssystem finns tre steg, mot tidigare fem och före det sju. De
steg som finns i skolan idag är Godkänd - Väl godkänd och mycket väl godkänd. Den
svenska skolan skall enligt lag vara likvärdig i alla dess former. Detta gäller också
betygsättning.
Därför har mitt syfte varit att undersöka hur man kan arbeta för att få en rättvis
betygsättning. Ett delsyfte har varit att undersöka hur eleverna uppfattar de betyg de får.
Metod
Jag valde att använda mig av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning och av
intervjuer. Anledningen till det var att jag dels ville ha en helhetsbild över skolan jag
undersökte och dels kunna ställa de frågor som jag fått under sammanställningen av
enkäten. Eleverna som medverkar i min studie kommer från en och samma skola och är
nu inne på sitt nionde skolår. Jag har främst jämfört mina resultat med den nationella
utvärdering av grundskolan som genomfördes av Skolverket 2003 (NU-03). Samtliga
elever i årskurs nio som var närvarande vid de tillfällen då jag besökte skolan har fyllt i
enkäten. Könsfördelningen i min studie är i stort sätt hälften pojkar och hälften flickor.
De ämnen som undersökningen fokuserats på är idrott och hälsa, matematik och
Samhällsorienterande ämnen.
Resultat
Lärarna utgår från kursplanerna, med tillhörande mål och betygskriterier när de sätter
betyg för att de ska bli rättvisa. Det förs också diskussioner gällande likvärdig
betygsättning lärare emellan på skolan. Det visade sig att en m...
