På senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpåverkan som deras verksamhet åstadkommer. Denna information riktas till en mängd olika intressenter, allt från företagets anställda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanställs i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma på olika sätt, genom att de är obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar. Beroende på behov och resurser väljer företagen olika redovisningssätt att presentera den information som ska förmedla en bild om företagen. Eftersom kraven på information har ökat har redovisningarnas utformning och innehållet i dessa förfinats. Förändringar har skett genom att nya aspekter har tagits in i redovisningen. Detta har lett till att miljöredovisningar börjat kallas för hållbarhetsredovisningar eftersom dessa behandlar tre aspekter tillsammans, som är miljö, sociala förhållanden och ekonomi, vilka är grunden för hållbarhetsutvecklingen.I denna uppsats har EMAS-redovisningar och separata miljöredovisningar som framställs efter GRI:s riktlinjer studerats. Skillnaden mellan dessa två slags redovisningar är att GRI redovisningar är hållbarhetsredovisningar och därmed innehåller information om fler aspekter än EMAS redovisningar. GRI redovisningar är däremot frivilliga, medan EMASredovisningar är obligatoriska för företag som certifierar sig enligt EMAS.Syftet med denna studie är att undersöka hur informationen ser ut och är presenterad i redovisningar som sammanställs efter dessa två redovisningskriterier. Ett delsyfte i uppsatsen är att undersöka vilka drivkrafterna är som står bakom initiativen för redovisningar, men även i vilka syften dessa redovisningar används. Som studieobjekt har företag valts ut som tillhör för pappersvaruframställningsbranschen.Min studie visar att redovisningar erbjuder relevant information till sina läsare, genom att dessa tar upp de mest betydelsefulla miljöaspekterna och berättar hur stor är dess påverkan på naturen genom att informationen presenteras i siffror och ord. Däremot finns det vissa brister i informationen eftersom den inte är tillräckligt detaljerad för att läsaren ska kunna få full förståelse om den miljöpåverkan och andra aspekter som behandlas i redovisningen. Faktauppgifter är inte heller tillräckligt konkreta för att få en fullständig bild om de berörda områdena. Resultaten visar också att redovisningar mest används i informativt syfte. De används inte så mycket i andra syften såsom utbildning och som beslutsunderlag. Däremot fungerar redovisningarna som ett medel för företagsledningen att upprätthålla de önskvärda relationerna med företagens olika intressenter, som t.ex. kunder, ägare, miljöorganisationer osv. Driv...