Andra Världskriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning s.1
Orsaker s.2
Fascismen och Nazismens Bakgrund s.3
Fascismens och Nazismens födelse s.3
Benito Mussolini s.4
Adolf Hitler s.4
Ekonomi och Upprustning s.5
Slaget vid el Alamein s.6
Krigsförloppet (1939-1945) s.7
s.8
s.9
Resultat av andra världskriget s.10

Inledning

Jag har gjort ett arbete om andra världskriget. Ni kommer bland annat att läsa om orsakerna till krigets början, krigsförloppet och resultat av kriget.
Annat som ni kan läsa om är;
· Ekonomi och Upprustning
· Fascismen och Nazismens Bakgrund
· Fascismens och Nazismens födelse, Mussolini och Hitler
· Slaget vid el Alamein
· Utrotningen av Judarna



Orsaker

Första världskriget ledde till Tysklands totala nederlag och nederlaget till revolution. Kejsar Wilhelm gick i landsflykt och Weimarrepubliken utropades 1919. Den nya demokratiska författningen överlevde dock inte länge utan följderna under 20-talets första år blev oro i landet med kuppförsök, galopperande inflation och hungersnöd.

Det tyska krigsskadeståndet till de allierade resulterade i att fransmännen besatte Ruhrområdet 1923. Industriländerna i Västeuropa kämpade med ekonomiska kriser, arbetslöshet och strejker under hela 20-talet. 1929 med följande depression drabbade alla industriländer, inte minst Tyskland.

Mussolini hade samtidigt påbörjat sin expansionspolitik i Medelhavet och Hitler som marscherade in i det demilitariserade Rhenlandet 1936 och inledde samarbete med Mussolini.
De båda staterna in grep aktivt i det spanska inbördeskriget 1936-39, medan Frankrike och Storbritannien inrättade en maktlös noninterventionskommitté det vill säga att länderna inte kommer att lägga sig i.

När det andra världskriget började var Europa alltjämt världspolitikens centrum. Dess gruppering i demokratier och diktaturer avgjorde världens öde. En tredje maktfaktor var det kommunistiska Sovjetunionen. Demokratiernas eftergifter stoppade inte kriget som skulle komma.

Den ekonomiska kris som hade drabbat alla länder i Europa under mellankrigstiden och fram till andra världskriget ledde också till att nästan alla länder i Europa lade om produktionen till självförsörjning för att slippa beroendet av import i orostider. Man hade också erfarenheter från det första världskriget, och införde nu ransoneringar och priskontroll.

Under det första världskriget fick kvinnorna hjälpa till i krigsindustrin på båda sidor och detta fick långtgående konsekvenser för arbetsmarknaden efter kriget då både kvinnor och män på ett ganska naturligt sätt befann sig ute i arbetslivet. Det gamla bondesamhället var för alltid borta. Feodala strukturer var sönderslagna eller på väg att lösas upp och skillnaden mellan de olika samhällsklasserna var inte lika tydlig som förr. Kvinnan hade gjort sitt intåg i det civila samhället. I det andra världskriget skulle detta få stor betydelse inom krigsindustrin.

Det första världskriget var ett tvåfrontskrig där visserligen fronterna i skyttegravarna skapade stor förstörelse och förödelse, men lämnade egentligen det civila samhället utanför.
Medan det andra världskriget inleddes det totala kriget, där civila offer, hus, städer och anläggningar var lika legitima mål som de soldater som deltog aktivt i kriget. Flyg, pansarvagnar, raketer mot London, ubåtskrig, sabotage, koncentrationsläger och atombomben över Hiroshima och Nagasaki var något helt nytt för världen. Alla drabbades oavsett nationalitet, kön och samhällsklass.




Benito Mussolini

Benito Mussolini föddes 1883 och dog 1945. Han var son till en smed i Romagna väster om Ravenna. Han var utbildad lärare, men hade redan under en följd av år livnärt sig som journalist och professionell politiker. Han tillhörde socialistpartiets vänsterflygel och var några år sekreterare i partiavdelningen i Forlí. Han fick sitt genombrott på den nationella scenen under kongressen 1912. Han startade en egen ny tidning i Milan. Den hette ”Il Popolo d’Italia” (Italiens folk), som senare blev en Fasciströrelsens egen tidning.


Adolf Hitler

Adolf Hitler var en självlärd målare som hade rest från Wien till München. München var vid den tiden i centrum för all konst. Vid krigsutbrottet 1914 anmälde han sig som frivillig i den tyska armén, och kriget blev en upplevelse som kom att prägla hans tänkande på ett avgörande sätt. Hitlers politiska idéer var primitiva och någon speciell samhällsuppfattning hade han inte. Politik var inte för honom en konkurrens mellan olika ideologier utan en maktkamp mellan olika partier. Vilket program man skulle satsa på var i hög grad beroende på vad som var mest taktiskt förmånligt. Målet var att tillintetgöra motståndarna. Så mycket längre än så sträckte sig inte Hitlers politiska horisont. Hitler stiftade bekantskap med Tyska Arbetarpartiet medan han inte ännu var i armén. Som tjänstgörande korpral i den politiska avdelningen var han med på ett partimöte i september 1919 och tog tillorda för att opponera sig mot en talare som ville skilja Bayern från Tyskland. Hitler blev den 7:e medlemmen efter order från Drexler.

Det som skapade Hitlers position var hans osedvanliga förmåga att göra propagandautspel. Han blev snart den mest utnyttjade talaren, hans möten samlade massor av åhörare. Det gav partiet flera anhängare och även extra inkomster som förbättrade partiets ekonomi. Snart var det Hitler som utåt och bland de meniga medlemmarna gav partiet dess profil. En följd av detta blev att Drexler erbjöd honom posten som partiets ordförande, men Hitler tackade nej. Han siktade högre. Sommaren 1921 kom det till en uppgörelse då några av Hitlers motståndare utnyttjade hans frånvaro i München för att hålla ett möte emot honom. Hitler anmälde genast sitt utträde ur partiet och gick med på att återvända bara om han gavs diktatorisk myndighet, därmed rätt att utesluta vem som helst.


Adolf Hitler Benito Mussolini


Fascismen och Nazismens Bakgrund

Den italienska fascismen hade inte sitt ursprung ur ekonomiska förhållanden. Visserligen tillhörde Italien fortfarande Europas fattigaste område, och i Neapel fanns ännu fattigkyrkogården med sina 365 gravar för dagliga massbegravningar av fattiga. Men fascismen uppstod och utvecklades i Norditalien som i fråga om välstånd och kulturell utveckling inte stod tillbaka för resten. Kriget ledde till övergångssvårigheter, och Italien drabbades också av den världsomfattande krisen 1920. De ekonomiska problemen var egentligen inte större än på andra ställen i Europa, och då marschen mot Rom ägde rum på hösten 1922 var de i stort sett lösta. Italien var då ett av de få europeiska länder och det enda av de krigförande i första världskriget vars produktion var större nu än före kriget. Bakgrunden till fascismens framväxt finner vi därför i de starka sociala och politiska spänningarna i det Italienska samhället. Förhållandena i Tyskland var annorlunda. Där fanns ett samband mellan de ekonomiska marknadslägena och nazismens framväxt. Nazistpartiet gjorde sig gällande första gången under inflationen 1923 men krympte till en obetydlighet under de goda åren i slutet av 1920 - talet för att uppleva en kometliknande tillväxt då Tyskland drabbades så våldsamt av 1930 - talets kris. Men även i Tyskland uppstod möjligheten för en militant antidemokratisk massrörelse, därför att det parlamentariska systemet var svagt och instabilt.


Fascismens och Nazismens födelse

Efter 1:a världskriget växte det fram ett antal extrema politiska partier och rörelser i Europa. Arbetslösheten var stor, den ekonomiska stabiliteten var borta, Europas karta var omritad, maktbalansen var förskjuten och freden i Versailles hade skapat mer problem än den var satt att lösa.

Den italienska fascismen började den 23 mars 1919. Det grundades på ett möte i Milano och det fick namnet fásci di combattimento, som betyder kampförbunden. Man visste inte riktigt om man skulle kalla det nya partiet för fascistiskt, eftersom det i partiprogrammet stod att partiet var för demokrati och mot imperialism. Partiet ändrade form vart efter det växte fram, och det blev senare blev känt för fascistisk ideologi, 1925. De tidiga fascisterna skulle ha undanbetts sig att bli påtvingade en speciell ideologi. Det största namnet och den ledande gestalten var Benito Mussolini, som några år tidigare hade varit en av socialisternas ledande toppfigurer.


Ekonomi och Upprustning

Hitlerstyret hade turen att komma till makten precis då världskonjunkturen började förbättras igen. Produktionen var i tillväxt innan nazisternas politik fick några verkningar. Likväl var det i Europa sällsynt att arbetslösheten redan 1935 hade kommit ned på 1920 - talets nivå för att därefter försvinna nästan helt. Den årliga tillväxten på 8,5% från 1933 till 1938 är rekord i tysk historia, och den berodde på en omfattande statlig kreditfinansiering. Denna började sommaren 1933 med stora offentliga arbeten som väg- och järnvägsbyggen och med tillskott till bostadsbygget- men under de följande åren dominerade upprustningen av krigsmakten. Rustningsutgifterna utgjorde 90% av stadsbudgetens underskott. Den snabba upprustningen skulle inte ha varit möjlig att genomföra på något annat sätt, och även om det var frågan om påverkan från tyska ekonomer som delade Keynes uppfattning om en expansiv offentlig sektor är det inget tvivel om att de militära hänsynen var politisk avgörande. Finansieringen företogs genom ett invecklat växelsystem som skulle hålla borta de nya pengarna från den övriga omsättningen, så att man undgick en inflation. Det viktigaste medlet för att uppnå detta låg i regimens starka grepp om det ekonomiska livet. Fackföreningarna förenades liksom arbetsgivar- föreningen i arbetsfronten, som bara var en nazistisk propaganda -organisation, medan löne- och arbetsvillkoren fastslogs av staten. Det var också en stark kontroll på priser samt ransonering av utländska valutor. Den stora ekonomiska framgången gjorde så att levnadsstandarden ökade för tyskarna, sysselsättningen ökade hela tiden. Medelklassen vart besvikna. De fick visserligen glädje av den stora ekonomiska framgången men däremot blev partiets löften om favorisering av småföretag på de större enheternas bekostnad snart glömd.


Slaget vid el Alamein

Britterna hade lidit många förluster men ändå lyckats att stanna kvar vid staden el Alamein. Rommel började tröttna på att vara blockerad vid denna stan och att inte kunna fortsätta mot Suez-kanalen som var hans mål. Rommels trupper hade nästan utplånat de brittiska stridsvagnarna och var på väg att ta över staden. Till slut tog general Bernard Montgomery kommandot över de brittiska trupperna och startade en offensiv mot Rommels trupper. De allierade byggde nu upp en stor armé. Men de tyska försvarsverken var starka med minor och pansarvärn, som täckte ett 8 kilometer stort område.

Det var på natten den 23 oktober 1942 som the British Army startade sin attack från el Alamein mot de tyska och italienska trupperna. Britterna var överlägsna i storlek. De hade 230 000 män och 1230 stridsvagnar medan axelmakterna endast hade 80 000 män och 210 stridsvagnar. Britterna var också överlägsna i luften, de hade 1500 plan då axelmakterna endast hade 350. Utgången av attacken var redan given. I täten av de brittiska trupperna stod general Bernard Montgomery. Britterna använde sig av 1000 kanoner som gav en stormeld mot fiendens försvarsverk.
Britterna tvingade Rommel till reträtt och den 6 november hade tyskarna dragit sig ända från Egypten till Libyen. Den 8 november landsteg amerikanska och brittiska soldater under operation Facklan som avgjorde striden mellan axelmakterna och de allierade i Nordafrika.
Efter vinsten sade Winston Churchill "Up to El Alamein we survived. After El Alamein we conquered." Sensommaren 1942 stod Hitler på höjden av sin makt. På hösten kom omslaget.

På östfronten öppnar tyskarna under försommaren en ny storoffensiv mot Sovjetunionens oljekällor i Kaukasien. En rysk motoffensiv lyckas så småningom stänga in tyskarna i Stalingrad där under resten av året ett av historiens längsta och blodigaste slag kräver tiotusentals offer varje månad. Hitler ger order om att varje tysk soldat eller officer som retirerar en enda meter skall skjutas.


1939

Den 3 september förklarar Frankrike och Storbritannien krig mot Tyskland, endast dagar efter det tyska anfallet mot Polen, som blir en snabb och fullständig framgång för de tyska trupperna. Warszawa kapitulerar den 27 september. Västmakterna förhåller sig fortfarande passiva.
Sovjetunionen tvingar Estland, Lettland och Litauen till militära biståndspakter för att få tillgång till flott- och flygbaser. Samma krav ställs på Finland som vägrar. Följden blir ett sovjetiskt angrepp, men finnarna håller stånd. Efter sega strider där Finland har stora inledande segrar blir till slut den sovjetiska krigsmaskinen dem övermäktiga. Världsopinionen rasar mot Sovjetunionen.


1940

Den svenska järnmalmsexporten är oerhört viktig för den tyska krigsmaterielproduktionen. De allierade - Frankrike och Storbritannien - börjar göra upp planer för att få kontroll över Narvik i Norge. Där skeppas nämligen den svenska malmen ut. Tyskland inser detta och behöver dessutom fler flottbaser för en offensiv ubåtskrigföring. Den 9 april anfaller de Norge och Danmark. Danskarna kapitulerar nästan genast men norrmännen bjuder på hårt motstånd. Utan hjälp från omvärlden tvingas dock även Norge efter en tid att kapitulera. Kung Haakon flyr till London.

I maj sätter Hitler igång sitt länge planerade fälttåg mot Frankrike via Nederländerna, Belgien och Luxemburg. De allierade styrkorna splittras och inringas. En fransk-brittisk armé på 340 000 man lyckas man evakuera till England från Dunkerque, men de holländska och belgiska arméerna tvingas ge upp kampen. De tyska trupperna dundrar in i Frankrike. Paris faller i Juni men en fransk marionettregering ”Vichyfrankrike” får behålla symbolisk makt över södra Frankrike under ledning av marskalk Pétain.

Italien som förut intagit en avvaktande hållning inträder nu i kriget på Tysklands sida. De hoppas kunna skörda frukterna av Frankrikes sammanbrott. Nu erbjuder Hitler Storbritannien fred mot att Tyskland får fria händer på kontinenten. Den nytillsatte premiärministern Winston Churchill beslutar dock att kämpa vidare. Tyskarna försöker bryta ned det brittiska motståndet genom att släppa bomber i tusental över engelska städer, men det brittiska jaktflyget lyckas avskräcka tyskarna från att invadera.
I oktober får Mussolini för sig att plötsligt angripa Grekland men fastnar redan i Albanien. De brittiska styrkorna i Egypten angriper då i sin tur italienarna i Libyen. Japan som har intressen av franska och brittiska territorier i Stilla havet inträder i kriget på Tyskland och Italiens sida. U.S.A. börjar känna sig hotat av Japans expansionspolitik som tidigare främst drabbat Kina.


1941

Tyskland planerar ett anfall mot Sovjetunionen som Hitler hela tiden ansett vara den egentliga fienden. För att säkra sin sydflank rycker tyska trupper in i Bulgarien och Jugoslavien. Italienarna får nu tysk hjälp i Grekland som även det erövras. En pansarkår sänds också till Nordafrika för att hejda britterna som drivs lång tillbaka in i Egypten. Tanken är att erövra Suezkanalen för att säkra fri väg till Indiska oceanen och Östafrika. Den 22 Juni inleder Hitler det stora anfallet mot Sovjetunionen. Vid Tysklands sida deltar också trupper från Rumänien, Slovakien och Finland. Även frivilliga svenskar strider i tyskarnas specialförband - SS. De tyska trupperna på mer än 1.000.000 man når efter stora framgångar fram till Moskvas omedelbara närhet. Den tyska armén är dock bara utrustad för ett snabbt sommarslag och står utan möjligheter att skydda sig mot den fruktansvärda ryska kylan. Vinterkylan tvingar därför den illa utrustade tyska armén att avbryta offensiven. Ryssarna kan då gå till framgångsrika motangrepp. Japan angriper i December den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii utan krigsförklaring. Det europeiska stormaktskriget har därigenom förvandlats till ett världskrig.


1942

Japan som i Asien har stormaktsambitioner erövrar under kort tid Filippinerna, Singapore, Thailand, Burma, Nederländska Indien och stora delar av Nya Guinea. Den amerikanska flottan vinner dock en stor seger vid Midwayöarna och i Augusti landstiger amerikanska trupper på Salomonöarna.

De tyska ubåtarna på Atlanten är ett dödligt hot mot de allierades sjöförbindelser och slaget om herraväldet på Atlanten rasar för fullt för att säkra tillgången på krigsmateriel, mat och andra förnödenheter för de allierade. Även många svenska fartyg torpederas. Den tyske pansar- generalen Rommel fortsätter att pressa britterna i Nordafrika, men i slutet av året går General Montgomerys trupper till motattack vid El Alamein. Amerikaner och britter landstiger därefter och tar Rommel i ryggen. De allierade har vunnit sin första viktiga seger som psykologiskt kommer att betyda mycket i den fortsatta krigföringen. En bred allmänhet har länge trott att Hitler och hans anhang varit oövervinneliga, men det visar sig nu att så inte är fallet.


1943

I februari kapitulerar de tyska trupperna i Stalingrad och ryssarna inleder en motoffensiv som inte slutar förrän i Berlin 1945. I och med Stalingrad och slagen i Kaukasus står det klart att en vändpunkt har inträffat i Hitlers tidigare så framgångsrika expeditioner. I Afrika kapitulerar tyskarna och italienarna i Tunisien där de trängts samman. De allierade landstiger därefter på Sicilien och vidare in i Italien. Fascistregimen faller och den nya regeringen kapitulerar, men tyskarna ockuperar istället norra Italien. Mussolini fängslas men befrias senare av tyskarna för att ett år senare mördas av italienska partisaner. Sovjetunionens röda armé rycker allt närmare Tyskland och de allierade planerar en landstigning i Frankrike försommaren 1944.


1944

Efter åratal av planerande mellan de allierade som har förstått vikten av att landvägen via Frankrike påbörja en offensiv med målet att knäcka Hitlers krigsmaskin landstiger amerikanska och brittiska trupper den 6 juni under befäl av General Eisenhower i Normandie. Denna dag kommer att gå till historien som D-dagen. Det som möjliggjort detta är USA:s inträde i kriget efter angreppet vid Pearl Harbour och Churchills envetna begäran om hjälp från sina amerikanska bröder. Enorma lager av material och förnödenheter hade i månader byggts upp och lagrats i England. En enorm invasionsstyrka låg och väntade på anfallssignalen och hundratusentals överskeppade amerikanska soldater såväl som brittiska soldater låg beredda på att inta Frankrikes kust. En annan landstigning äger rum på franska Rivieran. I slutet av augusti faller Paris och den franske generalen De Gaulle som organiserat en fransk exilregering i London kan marschera in i huvudstaden. Tyskarna tvingas tillbaka in i Tyskland.

Ryssarna tränger fram i öst och tvingar över Rumänien och Bulgarien på sin sida. Ett misslyckat bombattentat mot Hitler genomförs och de sammansvurna kuppmakarna avrättas.


1945

Röda Armén tränger in i Tyskland och inringar Berlin. Tyskarna som under kriget upprättat utrotningsläger för judar och regimkritiker i de ockuperade länderna har under året intensifierat sin omänskliga verksamhet. Lägren har inte varit okända för omvärlden, men mötet med den grymma hanteringen blir naturligtvis fasansfullt för befriarna. Sammanlagt mördades över 10 miljoner människor under organiserade former. Det är först senare som man förstår att också Sovjet under denna tid har upprättat utrotnings- och koncentrationsläger för krigsfångar, oliktänkande och andra befolkningsgrupper.

Amerikanarna och britterna går över Rhen och etablerar kontakt med ryssarna vid Elbe. Hitler begår självmord i sin bunker mitt i ett sönderbombat Berlin. De allierade har dag efter dag spytt bomber över tyska städer. Dresden är fullkomligt sönderbombat och Berlin ligger i spillror. Den 7 maj kapitulerar Tyskland villkorslöst.

I Stilla Havet fortsatte den amerikanska offensiven att driva japanerna tillbaka från ögrupp till ögrupp. Ett stort och blodigt men avgörande slag står vid Guadalcanal och i augusti sätter USA in ett nytt vapen: Atombomben som fälls över Hiroshima och Nagasaki. En vecka senare kapitulerar även Japan.

Antalet döda under andra världskriget uppskattas till över 50 miljoner människor. Respekten för människoliv hade nått en nollpunkt i människans historia. Tyskland och delar av Europa ligger i ruiner. Sönderbombade städer som Dresden, Hamburg, Berlin, Lübeck m.fl. gör att oändliga människomassor står utan hus och hem. Tysklands ekonomi är sönderslagen och praktiskt taget all infrastruktur med vägar, elförsörjning och vatten är utslagen. I Berlin knyter Sovjet en järnring runt staden för att omöjliggöra Västmakternas försörjning. Berlin ”bombas” till följd av detta dag och natt med mattransporter från väst, de s.k. russinbombarna. I Nürnberg ställs de besegrade inför rätta för brott mot mänskligheten. Tyskland delades i två block. Sovjetunionen behöll sin maktposition i öst och Västtyskland beskyddades av Västmakterna. En järnridå har dragits ner över kontinenten” säger Churchill i ett tal 1946...


Utrotningen av Judarna

Polen hade en judisk befolkning på över tre miljoner, och den samlades tillsammans med många tyska judar i speciella getton i städerna. Där levde människorna inspärrade utan några möjligheter till försörjning. Att de flesta ändå överlevde berodde nog främst på deras uppfinnings -förmåga.

På allvar såg nu judarna sina existensmöjligheter hotade, och möjligheten att överleva var att arbeta gratis åt tyskarna och producera olika saker. Skräddare och skomakare och många andra yrken gjorde olika saker till den tyska armén som använde mycket. Detta bevarade också judarnas önsketänkande att detta arbete lönades – och till och med att nazisterna skulle vara mottagliga för ekonomiskt förnuft.

Himmler, som fick ansvara för att uppdraget utfördes, umgicks så sent som 1940 med planer på att deportera judarna till Madagaskar, men ett år senare träffades de ledande nazisterna på Wannzekonferensen strax utanför Berlin och avgjorde judarnas öde. Samtliga skulle bl.a. likvideras i koncentrationslägren och en ofantlig plan av sällan skådat slag gjordes upp hur detta skulle gå till. Sammandragnigen av judarna i olika getton kan ha varit en förberedelse till detta. Signalerna ändrades i alla fall under det första skedet av kriget mot sovjetunionen 1941. Tätt i hälarna på de framtryckande trupperna opererade s.k. insatskommandon som bestod av folk från den nazistiska säkerhetstjänsten, SD, säkerhetspolisen samt enheter ur Waffen –SS. Deras officiella uppgift var att sätta ockupationspolitiken i verket, men de började samtidigt och systematiskt att skjuta tusentals judar. Motivet för utrotning var ideologisk och igångsättandet bara en fråga om när och hur. 1942 ändrade tyskarna metod genom att de övergick till avlivning med giftgas som var mer effektivt.


Resultat av andra världskriget

Det huvudsakliga resultatet av kriget var krossandet av axelmakterna. De motsättningar som funnits mellan alliansen och axelmakterna löstes men ersattes av motsättningar mellan axelmakternas stater och Sovjetunionen. Stora områden i östra Tyskland övertogs av Polen och Sovjetunionen.
Sovjet övertog även stora landområden i östra Polen. Det ledde till att hela Polen försköts västerut och Sovjetunionen gjorde territoriella vinster. De självständiga staterna Österrike och Tjeckoslovakien fick tillbaka sina tidigare av Tyskland ockuperade områden. Det som nu fanns
kvar av Tyskland delades upp i amerikanska, franska, brittiska och sovjetiska ockupationszoner- Berlin delades in i fyra zoner. Något fredsfördrag för Tyskland tecknades aldrig. Den 10/2 1947 undertecknades ett fredsfördrag gällande Italien. I det var de tvungna att överlämna alla sina afrikanska kolonier. Italien erkände också Albanien och Etiopien som självständiga stater. Etiopien hade med brittisk hjälp frigjorts från Italien under kriget. Svåra ekonomiska rubbningar drabbade Västeuropa. Trots det uteblev den depression som brukar följa vid krigsslutet. Efterfrågan på uppbyggnadsmaterial för de sönderbombade städerna i Europa var så stor att sysselsättningen efter kriget inte hade försämrats jämfört med förkrigstiden. I USA
höjdes produktionen med ca 50%. Det gav USA en ställning som den ekonomiskt starkaste stormakten utanför Sovjetblocket.

Drömmen om ett enat Europa föddes i ruinerna efter andra världskriget. Målet var att få igång ett så nära samarbete mellan de europeiska länderna att framtida krig mellan dem skulle bli omöjliga. Samtidigt skulle demokratin säkras. Genom ökad handel mellan länderna skulle man skapa förutsättningarna för ökat välstånd för alla européer.

Vid FN:s tillkomst 1945 ställde man sig frågan om detta förbund verkligen skulle bli det fredens väktare som så många hade hoppats på. Det visade sig också mycket snart att motsättningarna mellan Sovjetunionen och dess satellitstater å ena sidan och U.S.A., Storbritannien och Frankrike å andra var stora. Det s.k. kalla kriget med ökad politisk spänning och kapprustning som tog vid efter andra världskriget, var en följd av detta. Koreakriget ökade också spänningarna mellan öst och väst och m...