Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i så fall hur,
skolböckerna i årskurs åtta på högstadiet befäster traditionella genussystem
som finns inom vårt samhälle och kultur, eller om det finns möjlighet för
eleverna att förhålla sig öppna för andra synsätt.
Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Det
analysverktyg som vi har använt är Norman Faircloughs tredimensionella modell
för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. Vårt urval av
undersökningsmaterial har skett genom att först välja ut fyra skolböcker i
olika ämnen från en årskurs åttas läromedel. Sedan smalnade vi av
undersökningen ytterligare genom att välja ut ett kapitel ur varje skolbok
för närmare analys. De analyserade böckerna är: "Puls Teknik", "Hem- och
konsumentkunskap", "Gleerups NO Biologi" samt "Wings- Base book".
Vi har valt att koncentrera vår analys på texterna, men även ta med bilder
där vi ansett dessa relevanta i bemärkelsen att de förstärkt eller luckrat
upp genusroller.
De kvalitativa analyserna vi genomfört har visat på att skolböckerna till
stor del reproducerar och cementerar de uppfattningar som anses som
traditionella för genus. Den heterosexuelle mannen ses som norm och som utgör
den utgångspunkt allt annat relateras till. Mannens makt exnomineras, i
böckerna medan kvinnan blir till icke-man utan makt, istället för en
jämbördig samhällsmedborgare.
Homosexuella utelämnas helt i tre av böckerna där det heterosexuella
förhållandet är det enda som förekommer. I den fjärde boken, Gleerups NO
Biologi, särbehandlas homosexuella i ett specifikt avsnitt där de problem och
svårigheter en homosexuell människa kan få på grund av sig läggning påpekas
flera gånger. Homosexualitet nämns inte i resten av kapitlet, utan segregeras
på en sida från den heterosexuella normen. På samma sätt särbehandlas kvinnor
i Puls Teknik som kan sägas tillhöra ett traditionellt "manligt" ämne. Här
finns ett specifikt jämställdhetskapitel på två sidor, medan resten av boken
enbart baserar sig på män och manliga uppfinnare. Någon liknande
särbehandling av män sker däremot inte i hemkunskapsboken som kan sägas
tillhöra ett traditionellt "kvinnligt" ämne. Detta kan tyda på att kvinnor,
som en del i jämställdhetsarbetet, måste släppa in männen på sina områden
medan männen i sin tur omedvetet vill behålla den manliga hegemonin och
därför inte låter kvinnorna komma in i "manliga" områden, så som teknik.
Författarna till boken i engelska har förmodligen inte känt att det är deras
ansvar att främja jämställdhet och genusneutralisering - texterna och
bilderna cementerar ständigt stereotypa könsroller, där kvinnor framställs
som ömma mödrar och hustrur eller barnlösa drottningar medan männen är
doktorer, poliser eller erövrande kungar.
Enligt vår analys befäster alltså texterna och bilderna i läroböckerna till
stor del stereotypa könsroller med dess normer. Även skönhetsideal fastslås
genom bilderna, fastän texterna ibland vill framhäva vikten av att vara som
man är. Därför kan vi i undersökningen även fa...
