Denna uppsats handlar om integritetskänslig vårdinformation på fakturor, ett ämne som aktualiserats under mitt arbete på landstingets kansli i Jönköping. När en person får vård i annat län än hemlandstinget så skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas måste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in på funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehåller integritetskänslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som går att koppla till diagnos och behandling, är det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan också att sekretessen kan upprätthållas under hela faktureringsprocessen.I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskänslig vårdinformation påverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet är att göra en jämförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där en organisation, Jönköpings läns landsting, studerades mer ingående och för datainsamlingen valdes litteraturstudier och intervjuer.Resultatet visade att sekretessen kring pappersfakturor är en känslig faktor då hanteringen av dessa inte går att spåra och att fakturor lätt kan försvinna inom organisationen. För e-fakturor finns däremot stor möjlighet till spårbarhet och kontroll över händelserna kring hanteringen. Det finns olika typer av e-fakturering och om ett system som till exempel EDI-fakturering väljs kan många uppgifter automatiseras vilket minskar risken för såväl avsiktliga som oavsiktliga sekretessbrott. Om vissa personuppgifter kan döljas innebär det dessutom en än större säkerhet för patienterna. Tekniskt sett finns det alltså många bra lösningar som kan förbättra sekretessen, men mycket av detta är dock endast en efterkontroll över att lagar och regler följs, till exempel sparade uppgifter om vad som har hänt en specifik faktura.Det största hotet mot sekretess är dock den så kallade mänskliga faktorn. Det går inte att bygga ett informationssystem så att det inte finns den minsta risk för läckor, eftersom det alltid är de personer som hanterar de känsliga uppgif...
