Vindklimatet vid tänkbara platser för uppförande av vindkraftverk är avgörande när det beslutas huruvida det är en lämplig placering eller ej. Bedömning av vindklimatet görs vanligtvis genom vindmätningar på plats under ett antal månader. Under de senaste åren har en vindkarteringsdatabas utvecklats vid Institutionen för Geovetenskaper, Meteorologi vid Uppsala universitet. Databasen baseras på modellkörningar av en högre ordningens mesoskale-modell, MIUU-modellen, i kombination med klimatologisk statistik för den geostrofiska vinden. Denna används numera som komplement till vindmätningar på plats, vilket snabbar upp bedömningen av lämpliga platser. Mot denna bakgrund har en studie genomförts som undersöker hur bra faktisk energiproduktion under åren 2004-2006 från 21 vindkraftverk stämmer överens med teoretiskt härledd förväntad energiproduktion för motsvarande platser. Om teoretiskt härledd energiproduktion baserad på långtidsstatistik ska jämföras med mätningar från en kortare tidsperiod måste korrektion ske för att kunna göra relevanta jämförelser. Denna normalårskorrektion genomförs med hjälp av olika vindenergiindex. En utvärdering av de som finns allmänt tillgängliga (Svenskt vindindex och Danskt vindindex) och ett som härletts teoretiskt från fysikaliska samband och NCEP/NCAR återanalysdata (Geostrofiskt vindindex) görs. Inledande tester antyder att man får varierande resultat med de tre indexen och en djupare utvärdering genomförs, framförallt av det Geostrofiska vindindexet där vindmätningar används för att söka verifiera dess giltighet.När kortare tidsbegränsade mätperioder korrigeras till ett långtidsmedelvärde förväntas en större statistisk spridning vid kortare mätperioder, minskande med ökande mätlängd. För att undersöka detta antagande används 7 års vindmätningar som korrigeras med det Geostrofiska vindindexet. I detta simuleras ett antal hypotetiskt tänkta mätperioder av olika längd. När en mätperiod av specifik längd normalårskorrigeras minskar den statistiska spridningen kraftigt under de första 10 månaderna. En halvering av den inledande statistiska spridningen kan ses efter endast 5 månaders mätningar.Resultaten visar att teoretiskt härledd normalårskorrigerad energiproduktion generellt är ungefär 15-20% lägre än väntat. En trolig förklaring till merparten av denna skillnad är allvarliga problem med rapporterad hindertid för vindkraftverk i den officiella statistiken. Något som gör det omöjligt att jämföra faktisk energiproduktion med teoretiskt härledd utan mer detaljerad information. Det teoretiskt härledda Geostrofiska vindindexet stämmer väl överens med vindmä...
