Det finns en kunskapslucka om faktorer bakom framgångsrik utveckling av
stadsbusstrafik i småstäder (10 000 ? 40 000 invånare i
trafikeringsområdet). Kunskapssammanställningar görs inte för små städer
och erfarenheter som gjorts i större städer är inte med självklarhet
tillämpbara i småstäder. Det övergripande syftet med detta examensarbete
har därför varit att sammanställa kunskap om hur kollektivtrafik i svenska
småstäder har utvecklats de senaste 10 åren samt att undersöka vilka
åtgärder som kan ge kollektivtrafik i svenska småstäder ett ökat resande.
Studien fokuserar på linjelagd kollektivtrafik, på utveckling av resandet
över tid och på faktorer som kan påverkas av trafikhuvudmannen eller
kommunen. I första hand har de faktorer som kunden möter i trafikutbudet
och omvärlden studerats. I viss mån har även organisationsaspekter, som kan
förklara hur och varför förändringar genomförts, studerats.
Två huvudsakliga metoder har använts. Dels en enkät till trafikhuvudmännen
för de 58 svenska småstäder som har stadstrafik, dels mer fördjupade
intervjuer om utvecklingen i tre städer: Varberg, Eslöv och Ronneby.
Resultaten har jämförts mot nordisk litteratur om kollektivtrafik.
Resultaten visar att resandet under perioden 1995 till 2005 minskat i
majoriteten av de svenska småstäderna men att det finns 7 städer där
resandet ökat kraftigt och kontinuerligt: Kristianstad, Landskrona,
Hässleholm, Karlshamn, Ängelholm, Ystad och Eslöv.
Resultaten visar också att det finns flera skillnader mellan de
framgångsrika städerna och de övriga städerna som kan ha lett till ett ökat
resande. I de framgångsrika städerna har fler större och positiva åtgärder ?
ofta paket ? genomförts. Det som också utmärker de framgångsrika städerna
är att förändringsarbetet skett i en fastslagen riktning. Positiva åtgärder
har inte avlösts av eller kombinerats med negativa åtgärder som de gjort i
många andra städer.
De åtgärder i utbudet som starkast indikeras ha effekt på ett ökat resande
är kraftiga utökningar av turtätheten, koncentration av linjerna till
stomstråk närmast centrum, nya kanaler för marknadsföring och gratis resor
för pensionärer. En låg prisnivå kan också ha ökat åtgärdernas effekt. Ett
långsiktigt utvecklingsarbete med återkommande "mindre" åtgärder (t.ex. ett
aktivt kvalitetsarbete och marknadsföring) är i en stad en trolig orsak
till att resandet fortsatt att öka efter trendbrottet.
Ett samband mellan befolkningsökning och resandeökning indikeras också
starkt men sambandet har inte fastställts på linjenivå. En stadsutveckling
som stärker resandeunderlaget (t.ex. genom utflyttning av målpunkter till
perifera lägen nära linjer med hög turtäthet) indikeras också som möjlig
framgångsfaktor.
En granskning av organisationsfaktorer som kan ha legat bakom lyckade
åtgärder antyder att framgångsrika städer har en strategi, en kommun som
priori...
