Sverige har kommit att förändras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat på senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mångfald som är ett resultat av
krissituationer i omvärlden och där Sverige har kommit att bli ett nytt hem för många. Konsumenterna i Sverige är med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgått ett paradigmskifte där professionella har alltmer gått från transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring där allt större tyngd sätts på att känna kunden och
skapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring är den metodik som vi har utgått ifrån inom
relationsmarknadsföringen. Som i alla relationer, har respekterandet av den
personliga integriteten en nyckelroll även i relationen mellan företag och kund. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur synen på den personliga integriteten skiljer sig åt mellan fyra olika etniska grupper; svenskar, kroater, syrier och iranier. För att besvara det har vi utformat två forskningsfrågor:
1. Vilka skillnader finns det i synen på personlig integritet i samband med direktmarknadsföring mellan svenskar, kroater, syrier och iranier?
2. Vad beror skillnaderna på?
För att kunna besvara frågorna har vi använt oss av den kvalitativa metoden
och använt oss av fokusgruppintervjuer där vi har intervjuat en fokusgrupp
ur varje aktuell etnisk grupp. Vi har även studerat litteratur och
vetenskapliga artiklar i ämnet för att bilda oss en akademisk grund och ett
akademiskt perspektiv på vårt arbete.
De skillnader som vi fann var bland annat att den svenska gruppen väljer att
ifrågasätta traditionella värderingar för att sedan bilda en egen uppfattning
något som inte förekommer hos de andra grupperna. Den svenska gruppen
var dock den grupp som lättast skulle kunna ge ut sitt personnummer.
Svenska gruppen ser inte adressen som någonting privat eftersom den är
offentligt publicerad och därför tror vi att acceptansen är större bland
svenskar än bland de andra etniska grupperna, antagligen för att svenskarnas
attityder understöds av en kraftig tilltro till staten. Svenskarnas känsla av att
DR är skräppost som ett resultat av en ambition att leva i en viss social miljö
och DR passar inte in riktigt i den. Syrierna verkar på ett sätt ha den
tydligaste gränsen på personlig integritet av alla de undersökta grupperna. På
grund av att det förekommer korruption i hemlandet anser de att det
säkerligen finns misstanke om att det förekommer korruption i det svenska
6
samhället också. Att den iranska gruppen är mest emot handel med adresser
tror vi beror också på att det i deras hemland så förekommer det en del
korruption och det kan vara en omedveten spärr som säger att det är bättre
att vara lite reserverad. Problemet med kränkning av den personliga
integriteten är inte endast själva registreringen utan att den registrerade
informationen hamnar i fel händer. I den biten har kroatiska gruppen starka
åsikter om företagens användning av registrerade telefonsamtalslistor vilket
kan antagligen förklaras med erfarenheter från krigstiden.
De rekommendationer vi har lagt fram är bland annat att olika etniciteter har
olika åsikter om vad som betraktas...
