Svensk biståndspolitik i Sri Lanka - En studie över hur svenskt bistånd inverkar på Sri Lankas tillväxt och fattigdomsbekämpning

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Med anledning av att Sida, och sålunda Sverige, utformat en ny biståndsstrategi i Sri Lanka, vilken i många avseende strider mot dess föregångare, syftar denna uppsats till att undersöka dess inverkan. Den nya strategin präglas av en återgång till ett kapitalfundamentalistiskt synsätt där den ekonomiska sektorn sätts i fokus, vilket markant frånskiljer sig sin föregångare som snarare såg till utbildningsområdet och missgynnade grupper på landsbygden. Strategins inverkan analyseras i tre separata avsnitt, först utifrån ett teoretiskt perspektiv med the Human Capital Approach och strukturstabilitetsteorin som referensramar. Därefter analyseras strategin med utgångspunkt i den svenska biståndspolitiken som genom biståndspropositionen 2003 grundligt omdefinierats, och där svenskt bistånd idag agerar utifrån en global kontext. Slutligen ses strategin i den internationella biståndskontexten gentemot Sri Lanka, där en diskussion förs huruvida arbetsfördelning föreligger mellan de stora biståndsgivarna eller snarare likformade strategier. Uppsatsen kommer till slutsatsen att Sidas biståndspolitik i Sri Lanka inte är optimalt utformad för att nå det uppsatta målet om en hållbar ekonomisk utveckling som kommer de fattiga till del. Strategin är ej kompatibel med de teorier som uppsatsen begagnar sig av, främst då humankapitalet har fått en allt mer marginaliserad roll. Stora skillnader finns även mellan Sidas strategi och svensk biståndspolitiks riktlinjer, där svenskt bistånd idag fokuserar på individnivå riktar sig Sidas strategi tydligt in sig på den övergripande nivån. I den samlade biståndsprofilen Sri Lanka uppvisar är Sidas strategi ett bra komplement, även om den tagen ur sitt sammanhang uppvisar en avvikande bi...