Stress är ett stort arbetsmiljöproblem för lärare i skolan idag.
Organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatserna, som orsakar
ohälsa, har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöundersökningar visar att var
sjätte arbetstagare känner olust att gå till arbetet. Drygt var tredje får
aldrig eller nästan aldrig stöd eller uppmuntran av sin chef. Mer än var
fjärde arbetstagare får aldrig eller nästan aldrig vara med och besluta om
uppläggningen av det egna arbetet. Var femte uppger att det är svårt att
framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållandena (Arbetsmiljöverket,
2002).
Jag har valt att undersöka lärarnas arbetsmiljöförhållanden, på en
gymnasieskola, med hjälp av checklistan Arbetsplatsens Psykosociala Puls
(APP). Denna är en användarvänlig webbaserad enkät som med 45 frågor kan
identifiera arbetsplatsens psykosociala riskfaktorer. De 45 frågorna
kombineras i fem index. Dessa index är Organisation (ORG), Personalpolicy
(PP), Arbetsmiljöarbete (AMA), Riskfaktorer (RISK) samt Motvikt Mot Stress
(MMS). (Runeson och Kjölsrud, 2002).
Den skola, där jag gjort enkäterna, är indelad i fem olika sektorer.
Lärarna är antingen kärnämneslärare eller yrkeslärare. Totalt har 122
lärare fått enkäten och 90 av dem har valt att besvara den. Det innebär en
svarsfrekvens på 74 procent.
Syftet med undersökningen är att studera den psykosociala arbetsmiljön och
se om det finns skillnader mellan skolans olika sektorer
Den teoretiska referensramen belyser föreskrifter i
arbetsmiljölagstiftningen som APP bygger på. För att belysa
arbetsmiljöförhållandena ur ett forskningsperspektiv, som också APP bygger
på, har jag även utnyttjat den så kallade "Krav?kontroll-modellen" (Karasek
och Theorell, 1990).
Resultatet av enkäterna visar att en arbetsplats, sektor D, fungerar
bristfälligt.
Vid tidigare undersökningar av arbetsförhållandena inom sektor D har
liknande resultat framkommit (Livheim, F. Lundgren, T. Nilsson, J. 2003).
Detta framkommer även vid efterföljande redovisning av resultaten och
diskussioner i samband med redovisningen.
De övriga sektorernas arbetsmiljö fungerar förhållandevis bra.
För att förbättra den psykosociala arbetsmiljön bör sektorerna arbeta
vidare med de frågor där de har låga värden. Sektor D är den arbetsplats
som bör prioriteras. En handlingsplan bör snarast upprättas där och de
behöver extern, objektiv hjälp för att komma vidare med det psykosociala
arbetsmiljöarbetet.
Det är viktigt att både verksamhetschefen för gymnasieskolan och rektor med
sin ledningsgrupp tillsammans arbetar med sektor D och dess problematik.
Lärarna inom sektorn måste ...
