Persondatorer - Arbete om datortyper
9359 visningar
uppladdat: 2003-09-18
uppladdat: 2003-09-18
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
En persondator har i regel en processor och relativt lite processorkraft och arbetsminne, den har oftast en användare.
Med tiden har persondatorerna blivit bättre och många använder vanliga persondatorer som servrar, som vi gör här på portalen t.ex.
Kapacitet: Dagens persondatorer ligger i medel runt 1 ghz i processorkapacitet och har ca 256 mb ram och runt 30gb hdisk.
Pris: Om man bygger sin egen dator kan man komma ner i mycket lägre priser än om man köper en färdig dator från ett storföretag. För 6000-7000 SEK får man en bra dator, dock utan skärm. Köper man en "märkesdator" så kan priset lätt fördubblas, men då får man tänka på att det ingår support när man köper den dyrare. Men med enkel logik reparerar man lätt sin egen dator.
Tillverkare: Huvudtillverkarna av lösa datorkomponenter är: Intel, AMD, Samsung, NEC, Asus, Creative, Nvidia, Fijutsu, IBM, Seagate, Abit m.fl.
De företag som tillverkar färdiga "märkesdatorer" är: IBM, Compaq, DELL, Siemens-Nixdorf, Fujitsu, Hewlett packard m.fl.
Minidator
En minidator är stor som ett kylskåp och hade förr "dumma" terminaler anslutna, numera ersatta av persondatorer. De kallas för minidatorer därför att de är mindre än stordatorer. Minidatorer uppkom som ett billigare och behändigare alternativ. Pionjär var Digital (numera Compaq) på tidigt 60-tal, men idag är det bara IBM som framgångsrikt marknadsför minidatorer, nämligen AS-400. Det var när minidatorerna kom på 1960-talet som det interaktiva arbetssättet med tangentbord och bildskärm infördes. .Det är svårt att peka ut någon grundläggande skillnad mellan minidatorer och stordatorer. Det är främst storleken och prislappen som skiljer. Minidatorer används ofta för att styra och övervaka industriella processer
Kapacitet: En minidator har oftast mer än en processor, men har betydligt mer cache minne än en persondator, cache minnet ligger runt 1mb för minidatorerna. Raminnet ligger runt 1gb och lagringskapaciteten är ganska stor, runt 100gb +, eftersom en minidator kan ha flera hundra användare.
Pris: En billig minidator kan man få för ca 50 000 SEK men den kan kosta allt upp till 400-500 000 SEK helt beroende på användar mängden.
Tillverkare: De flesta företag som gör persondatorer gör också minidatorer, t.ex. Compaq, Intel, Dell, Hewlett packard m.fl.
Stordator
(mainframe computer) - den äldsta kommersiella datortypen, utvecklad under 1950-talet av företag som IBM. Det var den klassiska datortypen på 1960-talet - höga plåtskåp som stod i luftkonditionerade rum och som hade hundratals anslutna användare med "dumma" terminaler. Trots att de förefaller omoderna tillverkas och säljs stordatorer fortfarande i stor skala. Femtio års kontinuerlig utveckling har gjort dem driftsäkra och buggfria. De används främst för ekonomi och administration, men numera används stordatorer även som webbservrar. Stordatorer hanterar stora datamängder snabbt och effektivt, men de är inte gjorda för komplicerade veteskapliga beräkningar. Dagens stordatorer är mycket mindre än de klassiska plåtskåpen.
Kapacitet: Stordatorerna används på mycket stora företag och har hand om väldigt mycket information, därför krävs mycket kapacitet. Flera seriekopplade processorer är vanligt, den totala processorkapaciteten kan röra sig runt 10 ghz. Arbetsminnet måste också vara stort för att kunna hantera informationen i samma takt som processorerna, 5-10 gb ram är inte ovanligt. Men det som stordatorerna används till mest är lagring, hdiskarna kan komma upp i TerraByte storlek.
Pris: Ett par hundra tusen och uppåt.
Tillverkare: Nästan samma företag som Minidatorer, med tillskott av SGI (SiliconGraphics), Hitachi, SUN m.fl.
Superdator
Det är en snabb och avancerad dator, men det finns ingen exakt definition. Typiskt är att superdatorer är avsedda för områden som meteorologi, rymdfart och oljeprospektering, där beräkningarna inte bara är omfattande utan också komplexa. Detta till skillnad från stordatorer som snabbt hanterar stora datamängder, men där beräkningarna inte är komplicerade. Superdatorer används också ofta inom militären. Sveriges snabbaste superdator (som ligger på plats 57 i världen) används just inom försvaret.
SGI har haft flest superdatorer på listan över världens snabbaste men i år gick IBM in som den tillverkare som har flest datorer på listan med 141 system världen över. Detta tillbakavisades surt av SGI (133) i den amerikanska dagstidningen USA Today som menar att IBM inte gör "riktiga" superdatorer utan pysslar med att koppla ihop några Unixburkar. Sun Microsystems (113) hävdar å sin sida att deras system ökar mest. Intel (4) har å ena sidan inte så många datorer att skryta med men toppade å andra sidan listan med sin ASCI Red. Världens för tillfället snabbaste superdator är ASCI White byggd av IBM och används till forskning i USA.
Kapacitet: En av världens snabbaste superdatorer, ASCI Red har 9 632 Pentium Pro-processorer och 608 GB i arbetsminne. Den fysiska ytan som den tar upp är 1487 kvadratmeter. Lagringskapaciteten är 1.2 TB men det som imponerar mest är busshastigheten, den ligger på 51,6 GB per sekund. Världens snabbaste superdator har 3072 ghz i total processorkraft. Men kapaciteten kan variera mycket från en superdator till en annan. Man kan i alla fall sammanfatta alla superdatorer med att de har otroliga mängder kapacitet.
Pris: Nu har vi kommit upp i miljonbelopp, väldigt svårt att säga mer exakt, alla superdatorer är specialutformade för dess respektive ändamål. Man kan säga att kapaciteten är viktigare än kostnaden.
Tillverkare: IBM, SGI, SUN, Intel, Hitachi, NEC, Cray, Compaq m.fl.
Mer information om de snabbaste superdatorerna i världen finns på http://www.top500.org
En film om superdatorer och dess användning finns på servern i min hemkatalog (max.sandberg)
Inbyggda datorer
Det är datorer som styr t.ex. mikrovågsugnar, digital-tv boxar, industrirobotar, mobiltelefoner, handdatorer, flygplan m.fl. Man kan katorisera dem under tre huvudkategorier.
- Små (Handdatorer)
- Stora (Telefonväxlar)
- Livskritiska (Dialysmaskiner)
Under 90-talet har användningen av...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
Källhänvisning
Inactive member [2003-09-18] Persondatorer - Arbete om datortyperMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2254 [2024-03-29]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera