Vid ett möte i Lissabon år 2000 bestämdes att det fanns behov av att öka jämförbarheten mellan företags årsredovisningar i olika länder. Detta skulle åstadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprättande av sina årsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) år 2005 tvingande för alla börsnoteradeföretag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nämligen IAS 24, Upplysningar om närstående.Med en närstående relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestämmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan påverka ett företags finansiella och operativa strategier. Det är därför viktigt att företagen upplyser om dessa relationer eftersom att de kan påverka verksamheten och därför anser vi att det är ett intressant ämne.Problemställningen i denna uppsats är:”Hur tillämpar svenska börsnoterade koncernbolag den internationella redovisningsstandarden IAS 24, Upplysningar om närstående?”Vårt syfte med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvantitativ materialstudie studera om företagen på OMX Stockholm Large Cap. tillämpar IAS 24. Detta har vi gjort genom att granska företagens årsredovisningar och den information som finns i dessa vilket gör att vi intagit ett intressentperspektiv.För att undersöka detta har vi använt oss av en positivistisk kunskapssyn och en kvantittiv undersökningsmetod. Utifrån IAS 24 och redovisningens föreställningsram, har vi utformat en undersökningsmall som operationaliserade de upplysningskarv som rekommendationen utgörs av. Med hjälp av undersökningsmallen kodades informationen, rörande närstående, i årsredovisningarna om till sifferdata för att på ett överskådligt sätt kunna se mönster i hurföretagen tillämpade IAS 24.Resultatet av vår studie var att företagen i stort sätt uppfyller de krav som IAS 24, Upplysningar om närstående, ställer. Det fanns dock skillnader i hur standardens olika upplysningskrav uppfylldes. Upplysningar om vilka närståenderelationer som fanns och ersättningen till ledande befattningshavare redovisas på tillfredställande sätt medan upplysningskraven gällande transaktioner med närstående visade ett fåtal brister.Redovisningens föreställningsram innehåller ett flertal kvalitativa egenskaper så som begriplighet, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet m.fl. Med utgångspunkt i dessa krav anser vi att det finns brister i hur företagen väljer att presentera sin information gällande upplysningar om närstående. Dessa presenteras ofta på ett icke standardiserat sätt och det kan ifrågasättas om företagens årsredovisningar uppfyller redovisningens grundläggande...
