Hur skall Fång behandlas?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hovsjukdomen Fång hos häst är ett mycket smärtsamt sjukdomsförlopp. I boken Håll hästen frisk (Harry Pettersson och Bernt Green, 1999, ICA bokförlag), beskrivs sjukdomsförloppet och tips på åtgärder. Fång kan uppkomma p.g.a. att hästen har fått i sig felaktigt foder eller hastigt bytt till ett annat foderslag. Sjukdomen kan även härledas till inflammation i livmodern eller vid förlossning.

Hovbenet i hoven släpper inuti hovkapseln och får en roterande rörelse. Spetsen i hovbenet rör sig då ner mot sulan och hästen får problem att stödja och gå på hoven. Sjukdomsbilden hittar vi på framförallt frambenen, men symptomen kan även hittas på bakhovarna. I Håll hästen frisk rekommenderar man att sko hästen med ett s.k. PG-beslag, vilket innebär en plåtsula som stödjer under hoven. Denna metod rekommenderas även i häftet Hovvård och hovbeslag (Lars-Erik Magnusson, 1996, Liber), men där man även har en ”tvärtåad ringsko med tåsidokappor samt plastsula och tjärdrev” som ett alternativ till PG-skon.

Forskning går hela tiden framåt och det finns en uppsjö med olika rön vad det gäller behandlingar för häst. Vid min egen hovslagarutbildning fick vi anvisningar som till viss del är motstridiga till författarna till Håll hästen frisk och Hovvård och hovbeslag. Eftersom hovbenet roterar ner mot sulan skall man enligt min mening inte applicera en hård plåtsula som trycker upp mot hovbenet. I stället skall man ha en luftspalt mellan hovsula och sko alternativt en något mjukare gummisula.

I Fångproblem (www.hovslagarforeningen.nu, Mats T, diskussionsforum, blandade diskussioner) får jag styrkt de åsikter jag själv har. Mats skriver att ”man vill se en tåöppen sko på en fång häst har sin förklaring i att man vill ha en kort tå utan tryck mot sulan, men ibland gör det så ont på hästarna av det tryck som blir från marken då det saknas en sko över tådelen”.(Min kursivering)

Mats poängterar även i samma inlägg att man bör vara väldigt lyhörd och titta på hästen vad den tycker om den gjorda behandlingen. Jag har själv upptäckt i min yrkesroll som hovslagare att det som passar för en individ inte passar för alla.

Jag tycker personligen inte att det finns tillfredställande mycket forskning gjord på hästens hovsjukdomar. Veterinärerna som har en mycket hög och bred utbildning har inte mer än några veckors utbildning på hovar. En utbildad hovslag...