Detta examensarbete var att samla in data från såglinjen på Wallmarks Såg i
Kroksjön. Datat som samlades in skulle föras in i ett program som heter
TimberOpt. Programmet används vid ett flertal sågverk i Sverige, ett av dem
är Martinsons Trä AB. Eftersom att Wallmarks Såg ingår i samma koncern är
tanken att TimberOpt i framtiden ska användas även där. Visionen är att
inom koncernen ska de med programmets hjälp kunna såga de olika produkterna
vid rätt sågverk ur en ekonomisk synpunkt. Det är även möjligt att ändra
timmerklasserna för att kunna öka utbytet.
En hel del data fanns redan nedskrivet på papper eller på annat
lättillgängligt sätt så att det inte behövdes göra något manuellt
undersökningsarbete för att få fram uppgifterna. De uppgifter som då menas
är till exempel för timmerråvaran: avsmalning, krok, ovalitet,
längdfördelning, träslag och en plan av inleverans av timmer.
Timmerklassernas undre och övre gränser angavs. På aktuella produkter som
sågas togs alla dimensioner reda på. För dessa olika dimensioner angavs bl.
a. vankantsregler, övermål, längdkrav, postningar, flis och spånpriser och
pris per dimension och kvalitet.
De uppgifter som krävde mer utredning genom manuella mätningar var främst
olika data som behövdes från såglinjen. Det mest tidskrävande som gjordes
var att göra en felinläggningsmätning i kantsågen och delningssågen. I
kantsågen togs inläggningsfelen parallellfel, vinkelfel och rotation reda
på. I delningssågen var det endast parallellfel och vinkelfel som
undersöktes eftersom där kan det stocken inte rotera. Timmersorteringens
mätram skulle precisionsundersökas. I samråd med produktionsansvarig
bestämdes att mätramen inne på sågen skulle kontrolleras istället. Det är
en envägsmätram och inmätningsnoggrannheten blir då mycket beroende på hur
stocken ligger då den passerar mätramen, speciellt om stocken är oval.
Maxkapacitetsundersökningar gjordes för råsortering och såglinje. På sågen
räknades det hur många stockar som max kan passera genom kantsågen under en
timme. Eftersom att de kör sågen olika fort beroende på timmerklass,
fortare på klena timmerklasser än på grövre, mättes några olika
timmerklasser. För de timmerklasser som inte är uppmätta nedtecknades ett
ungefärligt tal genom att jämföra med de närliggande timmerklasserna.
Råsorteringen mättes då den gick på max. Detta för att Wallmarks inte har
några riktvärden på hastighet och timmerklass utan de anpassar den efter
vad de sågar. De sa att ifall varje medbringare som transporterar bräder
och plank är full körs råsorteringen för sakta och då ökar de hastigheten.
Från torkskötaren hämtades information om hur många torkar de har,
torktider för varje dimension samt hur stora satser varje tork klarar.
Genom dessa uppgifter kunde det sedan räknas ut hur många bräder eller
plank som kunde torkas per timme i de olika torkarna. Inom de olika
stationer som finns på ett sågverk, timmersortering, såg, råsortering och
torkar angavs hur många timmar de har som kapacitet per år...
