Modellering av kväveavskiljningen under fyra år i en anlagd våtmark på Lilla Böslid, Halland

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

En ökad kvävebelastning på haven kan leda till övergödning, vilket får en stor negativ effekt på vattenekosystemen. Ett sätt att minska övergödningsproblematiken är att öka vattnets uppehållstid i landskapet genom att anlägga nya eller restaurera gamla våtmarker i jordbruksintensiva områden som t ex. Halland och Skåne. I våtmarker sker det en naturlig omvandling av kvävet till ofarlig kvävgas, vilket minskar risken att kvävet i allt för stora mängder når haven. För att kunna anlägga en ny eller rekonstruera en gammal våtmark så att den blir så kostnadseffektiv som möjligt måste våtmarkens avskiljningskapacitet kunna predikteras. Med matematiska modeller kan en s.k. retentionshastighetskoefficient beräknas, ett värde som talar om hur mycket kväve som avskiljs i våtmarken under en viss tidsperiod i förhållande till rådande hydraulisk belastning, vattentemperatur och inkoncentration. En väl utvecklad modell ger en möjlighet att beräkna retentionens storlek, utifrån alternativa förutsättningar. I denna studie beräknas retentionshastighetskoefficienten fram för en anlagd våtmark på Lilla Böslid, Halland. Beräkningarna sker med två olika modeller, en tidigare publicerad, modell A samt en modell B, som är en vidareutveckling av den första modellen. Indata till modellerna är tagna under två olika tidsperioder, den ena (mars-maj, 2002) representerar en intensiv provtagningsperiod med i stort sett dagliga indata och den an...