Kommunism och Marxism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Kommunismen är en åsikt om hur man vill att samhället ska styras, målet är att förverkliga den frihetliga socialismen. Det ska uppnå ett samhälle utan uppdelning av överlägsna överklasser och förtryckta underklasser. Ungefär en miljard människor i världen lever för tillfället under kommunistiskt styre, mestadels beroende på att Kina fortfarande lever under kommunistiskt styre. Kommunismen räknas därför till en av de stora ideologierna i världen.
Kommunismen är ett omtalat ämne som ofta kommer upp i samhällsdebatter eller diskussioner, kommunismen är omtalat eftersom det ofta cirkulerar problem och uppståndelser kring de land som fortfarande använder sej av dessa landsstyrelser. Jag har länge varit intresserad av kommunismen och hur statsskicket fungerar och om det över huvudtaget fungerar. Denna uppgift gav mej chansen att utveckla mej inom kommunismen och dess historia.

Frågeställning

När och hur uppstod kommunismen? Hur är själva statsskiktet uppbyggt och tänkt att fungera? Vilka länder har varit och är av statsskicket kommunism? Vilka centrala frontfigurer finns/fanns för kommunismen?

Metod

För att få et gott resultat av min uppsats så har jag valt att försöka finna god och väl skriven fakta. Jag har använt mej av dator för att leta fakta på Internet samt för att skriva. Jag har inte letat i böcker så himla mycket men jag har använt mej av artiklar ur tidningar. Och sökt fakta av bekant gymnasielärare i so.






Resultat

Allmänt om Marxism och Kommunism

"av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov"
Karl Marx 1875

Ordet kommunism i sej härstammar från latinskans ”Commu`nis” som betyder Gemensam. Kommunismen bygger på den tidigare Marxismen som utformades av Karl Marx som uttryckte sina idéer om ett gemensamt samhälle. Det är samt en benämnig på flera idéer som syftar på att egendomar ska vara gemensamma eller av staten jämt fördelat inom samhället. År 1848 skrev Karl Marx tillsammans med Friedrich Engels det Marxistiska manifest. Men de marxistiska teorierna och åsikterna tar inte fart förrän år 1900 då ryssland diktator ”Vladimir Lenin” förverkligar sina åsikter. Marxismen kom inte att bli kallat kommunism förrän dess. När Lenin kom till makten vid tidigt 1900 tal ändrade och utformade han lite i det kommunistiska systemet för att det skulle fungera bättre i praktiken, på så sätt vart kommunismen den praktiska varianten på Marx Teoretiska variant.

Trots marxismens och kommunismen nästan identiska ändamål består skillnader i dess teorier. Det som var gemensamt för alla kommunistiska regimer var att fokus lades på staten. I alla länder förstatligades all varuproduktion, för att "ge makt åt arbetaren". Staten utgjordes ju av arbetarna. Marx teori gav arbetarna kontrollen av företagen, och på det viset skulle rättvisan vara säkrad; man skulle gemensamt bestämma. Lenin hade dock modifierat och ändrat på Marx lära en aning, och givit makten åt en liten välutbildad elit. Han ansåg inte att den vanlige och simple människan var i besittning av tillräcklig kompetens för att kunna styra ett land, utan ansåg att de politiskt skolade skulle kunna fatta mer övertänkta beslut i intresset av folket, och därmed skulle allas bästa främjas. Detta är en av de större skillnaderna mellan marxismen och marxism-leninismen.

Ytterligare en skillnad som Lenin nyttjade sej av var den s.k. censuren. Marx lära påpekar att ett samhälle med kommunistiskt styre inte kommer fungera förrän medborgarna själv insett att detta är det ultimata systemet. Insikten av denna övertygelse att kommunismen är ett vinnande system skulle man ej få förens man själv upplevt den djupaste kommer efter att man upplevt den djupaste armod och förtryck av överklassen, och Marx förutspådde att detta skulle komma i och med industrialiseringen. Folket i dels Sovjetunionen skulle då enas och svetsas samman av lojalitet och solidaritet som i högst grad är nödvändig i ett kommunistiskt samhälle.

Som jag ser det är det dess olika syn på klasskillnader som väger störst skillnad mellan dem. Marxismen anser att varje människa är av samma värde, alla människor har samma rättigheter och har samma rättigheter. Samtidigt som det i kommunismen uppstod olika klasskillnader. Den kommunistiska arbetande människan anses inte ska ha något inflytande eller involvering kring de politiska frågor som uppstår i samhället. Det finns då istället en s.k. elit som efter folkets begäran ska framföra budskap åt det övriga samhället. Och på så sätt för medla den stora folkmassans intressen. En övrig värdering av marxismen är att de fattiga inte ska bli förtryckta av de rika.

Enligt den Marxistiska teorin förklaras det som ett slutstadium i mänsklighetens utveckling när klassamhället och utsugning har upphört och produktionsresultatet fördelas till alla efter behov.

Kommunismen med ett genomtänkt och utvecklat system härstammar från 1800 talet likt många andra politiska ideologier. Men den kommunistiska iden är teori som funnits väldigt länge, det sägs att även de äldsta samhällena skulle ha varit av kommunistiskt styre.

Kommunismen i Sovjetunionen

Ryssland sägs vara kommunismens föregångsland i mening att det var i Ryssland som den första kommunistiska revolutionen ägde rum och allmänna tolkningar av kommunismen grundas i de flesta fall på den ryska modellen.

Under tidigt 1900 tal efter åtskilliga försök lyckas arbetarklassen att störta den ryska kejsaren.

För att undvika att folket skulle vilja införa samma samhällssystem som länge regerat i ett sent utvecklat ryssland så satte Lenin en isolator på de kommunistiska länder som fanns. De vanliga medborgarna hade inga rättigheter att resa utomlands och folk i övriga länder hade heller ingen rätt att resa in i landet. På detta vis vart de kommunistiska länderna isolerade från övriga världen. Detta fortsatte trots att ryssland var ett mycket outvecklat land och dom kom inte igång med industrialisering och handel förrän de förlorat kriget mot Kina och insåg hur mycket dom låg efter i utvecklingen. Efter dess byggdes järnvägar för att öka handeln mellan länderna.

Revolutionen ägde rum år 1917, och styrdes av Vladimir Lenin. Kommunister och anhängare mötte inte ett motstånd av världsklass, utan tvärtom eftersom folk var missnöjda med den föregående regimen underlättades processen att införa kommunism. Istället för motgångar hade Lenin stora förväntningar på sig från folket. Han lyckades också förändra samhället mycket radikalt, men insatserna ledde dock aldrig till några speciellt genomgripande förbättringar av levnadsstandarden.

Sovjetunionen satte tidigt upp målet att underlätta nya kommunistiska revolutioner runt om i världen. På lite drygt trettio år blev nästan halva Europa kommunistiskt, dock ej på demokratiska grunder. Bara faktumet att Sovjet aktivt gav stöd åt kommunister världen över gjorde många andra länder, framför allt USA, mycket oroliga. Man såg kommunisterna som ett hot mot världsordningen. En bitter men icke väpnad konflikt uppstod: det s.k. Kalla kriget. Sovjet och USA försökte så mycket som möjligt motarbeta varandras intressen på olika håll, och konflikten nådde sin höjdpunkt i Cubakrisen

För att ett kommunistisktsamhälle ska fungera så behövs en stabil grund, det innebär att alla har ett arbete att gå till. För att uppnå detta byggdes en samhällets struktur upp, en omfattande byråkrati där alla fick arbete, men samhället blev trögt och ineffektivt.

En mängd av offentliga tjänster infördes och utbudet var stort, av t.ex. allmän sjukvård, utbildning och äldreomsorg. Det fanns ett väldigt stort utbud av statlig service, men man kan inte kalla något av dem tillfredsställande.

När den föregående ledaren Lenin avled kom Josef Stalin till makten och läget i Sovjetunionen försämrades drastiskt. Stalin börjar ändra och avvika från den s.k. grundkommunismen. Lenin kom fram med idéer om nya ekonomiska system, dessa ersatte Stalin med s.k. femårsplaner. Dessa gick ut på att staten skulle föranleda vad de olika företagen skulle producera. Och detta bestämdes oftast över en 5 års period därefter sitt namn.

Efter en tid som ledare utnämnde Stalin sej själv till diktator över hela Sovjetunionen, Stalin avvek alltså från grundkommunismen för att själv styra detta envälde Stalin avskaffade eller gick ifrån systemet att ha en regeringen i makten för att ersätta det med diktatur. Han utsåg då sig själv till diktator.

Det var i detta skede en maktkoncentration i Ryssland började ta form. Under 1930-53-talet utvecklades Ryssland till envälde genom Stalin. Redan Lenin hade förbjudit fraktionsbildningar inom kommunistpartiet eller andra utåtriktade tolkningar av kommunismen. Alla avvikande uppfattningar av någon form hos något kommunistiskt parti fick nu minst sagt paranoida drag och resultatet blev fruktansvärda utrensningar. Under vissa perioder beordrade Stalin att man skulle alla andra politiska partier skulle behandlas som oförsonliga motståndare och dessa växlades med perioder av vänstersamverkan i en folkfront (politisk samverkan mellan kommunister, socialdemokrater och Liberaler).
Stalin förvrängde och förstörde ändamålet med kommunismen och ställningarna i Sovjetunionen var knappast av något kommunnistiskt statsskickt. Stalin skapade istället sin egen kommunnism som inte på många sätt var lik kommunismen som Karl Marx grundade.

1953 dog Stalin och strax innan så började industrialiseringen komma i fart. Vilket ledde till;

• Minskad arbetslöshet
• Fler bostäder
• Bättre levnadsstandard för de flesta

Stalins efterträdare var Nikita Chrustjov som störtades från makten inom mindre än tio år. Efter honom kom Michail Gorbatjov att bli ledare för landet.

När Gorbatjov år 1985 blev ”president” började kommunismens avveckling ta fart. Han trodde att lite konkurrens skulle vara nyttig för produktionen och prissättningen. Han inledde den s.k. "perestroikan", (processen att avreglera statens inflytande). Han ville åstadkomma en ökad öppenhet, vilket kallades "glasnost", från statens sida, och detta inkluderade bland annat ett avskaffande av censuren. Han fick landet att tina en aning, 1991 föll unionen och landet blev i stället en demokrati och det blev allt öppnare för omvärlden

Karl Marx

Karl Marx, marxismens grundare föddes år 1818 i Trier i Tyskland och avled i London, England år 1883. Han var omtalad som samhällsforskare och en av arbetarrörelsens mest inflytelserikaste tänkare och var skapare av Ismen Marxismen. Karl Marx växte upp i en judisk familj där hans far arbetade som jurist, hans far var dock i mån om att få behålla sitt arbete tvungen att konvertera till kristendom. Marx fick ingen speciell juridisk uppfostran utan fostrades med upplysning och idéer och fick en klassisk utbildning hemma såväl som i skolan. Han ansågs mycket lat men var ändå av det intelligentare slaget. När Marx år 1835 blivit 17 år gammal och nyligen tagit studenten flyttade han till Bonn där han följde sin fars fotspår och började läsa juridik. Men Marx skötte sina studier förundransvärt dåligt och tillbringade mestadels av sin tid på krogen. I hopp om att Marx skulle sköta sina studier väl bättre där skickade hans far honom till Berlin. Väl i Berlin kom han i kontakt med Friedrich Engels anhängare och tankar i s.k. vänsterhegeliansk tappning. Myndigheterna i Preussen skådade inte dessa rörelser med nådiga ögon, och anhängare av dessa vänsterriktade rörelser fråntogs rättigheter till högre utbildning. Hoppet om en framtid som jurist hade gått i botten och alla chanser var nu strukna och istället blev Marx journalist på en radikal och liberal tidning i Köln kallad Rheinische Zeitung. Ett besök i Frankrike, Paris år 1843 ledde till ett möte mellan Karl Marx och Friedrich Engels där de bekantade sej med varann och de blev där efter vänner för livet. Tillsammans skrev de många tidsskrifter t.ex. Den heliga familjen. År 1848 skrevs
”Det kommunistiska manifest” på begäran av en revolutionär belgisk underrättelsetjänst, denna skrift blev också utan tveka den mest kända.

Dialog

- Vad sa ni till mannen där borta?
- Jag sa, att han skulle arbeta fortare.
- Vilken rätt har ni att befalla över honom?
- Jag betalar honom för det.
- Hur mycket betalar ni honom för det?
- 10 kronor om dagen.
- Varifrån får ni pengarna att betala honom med?
- Jag säljer sten.
- Vem hugger stenen som ni säljer?
- Det gör han.
- Hur mycket hugger han om dagen?
- Åh, han hugger en hel del sten på en dag.
- Hur mycké får ni för det?
- Ungefär 50 kronor.
- Men då är det ju han som betalar er 40 kronor för att ni
går omkring och befaller honom att arbeta fortare.
- Ja, men jag äger ju verktygen och maskinerna.
- Hur blev ni ägare av dem då?
- Jag sålde huggen sten och fick in så mycket pengar på
den att jag kunde köpa in verktyg och maskiner.
- Vem hade huggit den stenen?
- Tyst, han kan höra dig!

Diskussion

Den ide och de tankar som Karl Marx formulerade i ”Det kommunistiska manifest” förefaller tilltalande. Hans citat: ”av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov” har visserligen sina rötter i en gammal humanistisk tanke om människans lika värde och rättigheter. Marx tankar om jämlikhet utgick ifrån rådande klasskillnader. Däremot uttalade han sig aldrig om maktobalans mellan könen.

Däremot verkar den kommunistiska idéen svår att genomföra i praktiken. E...