Uppsatsens syfte är att undersöka hur ungdomar hanterar normer kring kön och sexualitet.
De centrala frågeställningarna är:
Hur positionerar ungdomarna sig i förhållande till samhällets rådande diskurser kring kön?
Hur beskriver ungdomarna omgivningens reaktioner?
Hur förhåller ungdomarna sig till omgivningens reaktioner och förväntningar?
Tidigare forskning visar att ungdomar som står utanför samhällets normer kring kön och sexualitet mår sämre än andra ungdomar. Vidare finns det forskning som tyder på att ett könsstereotypt förhållningssätt fortfarande dominerar inom socialt arbete med ungdomar, och att detta inskränker ungdomarnas rörelsefrihet.
Uppsatsen är en kvalitativ abduktiv studie som utgår ifrån ett queerteoretiskt perspektiv. I grunden ligger ett poststrukturalistiskt synsätt och ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på världen som skapad i tid och rum. Insamlingen av empiri har skett genom halvstrukturerade intervjuer i realtid på internet med hjälp av ”messenger”. Respondenterna är tjejer mellan 16 och 20 som beskriver sig som ”grabbiga”. Analysen har gjorts med hjälp av ett eklektiskt angreppssätt, där bl.a. ett diskursanalytiskt förhållningssätt använts. Empirin har jämförts med tidigare forskning kring att göra kön, och teori.
Ungdomarnas erfarenheter visar på att sanktioner gentemot dem som avviker är högst vanliga, och sker på otaliga arenor. Det berättas t.ex. om föräldrar som vägrar acceptera sina barns sätt att göra kön, upprepade kränkande kommentarer från skolkamrater och homofobt våld på stan. Heteronormativiteten, och andra normerande praktiker, är tydligt urskiljbara.
Normbrytande praktiker så som t.ex. kvinnlig maskulinitet bekämpas av omvärlden, och lyfts fram som alternativ av respondenterna. Det egna görandet av kön, beskrivs ofta utifrån essentiella binära föreställningar kring kön, samtidigt som dessa ifrågasätts. Omvärldens reaktioner och sanktioner beskrivs som jobbiga, samtidigt respondenterna uttrycker styrka i at...
