Ensam hemma

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Denna novell handlar om en tjej som heter Linda och är 15år. Hon har en svår ögonsjukdom som hon föddes med. Hon bor med sin mamma och sin hund ute på landet. De bor i ett stort, fint hus med en stor färgglad trädgård som är omringad av ett staket. De har många blommor, speciellt stora solrosor och de har ett litet trädgårdsland. Linda brukar gå dit och ta lite goda, röda lingon och stora, saftiga jordgubbar. Hon gillar att simma i polen, ligga och sola och att fixa i trädgården. Hennes föräldrar är skilda sedan många år tillbaka och Lindas pappa har flyttat in till storstan. Hemma hos Linda är det alltid lugnt och hennes mamma är alltid hemma och pysslar om henne. Linda älskar att stå i duschen länge och smörja in sig med duschkräm som luktar blommor och andra goda dofter. Hon älskar också att ligga ute i hammocken i deras färgglada trädgård vid poolkanten. Hon gillar att höra allt fågelkvitter och lukta på alla blomdofter som kommer lite då och då i vindpustar. Linda önskar att hon kunde se alla fina blommor som var planterade runt om hela trädgården, det stora, fina trädgårdslandet, den stora ängen som låg utanför där de fina hästarna betade, hon önskade också att hon kunde se hur hennes mamma och pappa såg ut och deras hund.
Linda är inte det minsta blyg av sig. Hon gillar när det kommer folk hem till dem. Det händer inte så ofta. Linda är väldigt trevlig av sig, ser alltid det goda i människor och älskar djur och blommor som luktar gott.

Nu denna varma sommardag ska Linda för första gången i hela sitt liv vara hemma själv. Hennes mamma är hos tandläkaren och hunden är hos veterinären. Klockan är nio och hennes mamma ska iväg med bussen nu. Nu är Linda helt själv hemma och hon får göra vad hon vill!
Linda ligger gärna och slappar ute i solen i sin hammock som hon fått av sin pappa. Det är blommor på hammocken och det hänger ner guldiga fransar i kanterna. Hon får ofta presenter av sin far, men det gillar inte hennes mamma… Linda tror att hon är avundsjuk, som tex nu när Linda fyllde år fick hon ett tjockt, fint guldarmband som hon lagt i sovrummet i översta lådan i sitt nattduksbord.
Linda gick och lade sig i sin hammock ute i solen vid middagstid för då är det som varmast och skönast. När hon nu ligger där i lugn och ro slumrar hon till, och när hon vaknar hör hon fotsteg och deras terrassdörr som knarrade…
”Hallå” skrek Linda, men fick inget svar. ”HALLLÅ!!” skrek Linda ännnu högre. Då var det en man som svarade. ”Heeej…” Linda hörde på rösten att han var lite osäker. ”Kom och sätt dig här bredvid i solen” sa Linda. Sen satt dom där och pratade lite och drack kall läsk. Men när Linda skulle ta sitt glas missade hon. Hon råkade knuffa ner glaset så läsken åkte ut på tjuvens cigaretter. ”Fan! Det var mitt sista packe!”
Men med lite snack lyckades Linda lugna ner honom och sa att han kunde få hennes paket som hon snott från sin mamma för länge sen, som ligger gömt i garderoben.
Då hörde dom en bil som kom körande på vägen utanför, då fick han lite panik. ”Ehh… jag måste gå nu” Linda hörde på rösten att han var mer osäker än vad han var innan.
”Men kan du inte stanna? Jag är hungrig så jag tänkte äta lite. Kylen är full med mat.” Tjuven stannade kvar och hjälpte Linda eftersom hon berättade för honom innan att hon var blind. Plötsligt frågade tjuven Linda: ”Hur vågar du bara ta in folk sådär?
Du vet ju inte hur jag ser ut. Tänk om jag är en stor, vältränad tjuv med ett stort ärr i ansiktet över kinden som jag fått från ett slagsmål eller om jag har en ankare på bröstet eller om jag har en sjöjungfru på armen?” Linda blev nästan lite rädd, han lät väldigt osäker på rösten och pratade iväg i 190. Det blev tyst. ”Nä, nu har jag faktiskt lite bråttom, jag vill inte missa min buss. Men du får ha det så bra.” Linda stod bara kvar och visste inte vad hon skulle säga. ”Okej, hejdå.” klämde hon ur sig. Linda hörde att han öppnade dörren men han gick inte. Linda stod kvar en stund, men hon hörde att han stod kvar. Han var lite andfådd. ”Skulle du inte med bussen?” frågade Linda lugnt. ”Jo,...