Mitek Grocher

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Mitek Gorcher skriver en självbiografi om sitt liv som jude under andra världskriget fram till 2000-talets början.
Under Miteks uppväxt år var han och hans familj lyckliga. De hade allt de behövde, pengar, mat och en massa kärlek. Med då plötsligt hände det som inte fick hända, första september 1939 anföll Hitler marscherade med sina trupper av Tyska soldater in i Polen. Kriget mellan Polen och Tyskland var som ett krig mellan en elefant och en myra. Hela Polens arme krossades och Tyskland ockuperar landet med en belåten överlägsenhet. Denna överlägsenhet kommer att återkomma i boken hela tiden, pågrund av att tyskarna trodde sig vara den ariska och fläckfira rasen.
Boken berättar en förskräckande historia om hur det är att leva under ständigt oro över om man kommer att överleva för att kunna se nästa dag. Nazisterna misshandlade ihjäl många judar men om inte det skulle vara nog så gasade och brände de ihjäl dem som inte ville jobba, de som var sjuka ända fram till oskyldiga små barn.
De övriga offren för nazismen var bl.a. långt över hundratusen handikappade, utvecklingsstörda och asociala element, tusentals homosexuella, tusentals Jehovas vittnen, och flera miljoner polska civila och sovjetiska krigsfångar.
Allt detta och mycket mer har Mitek upplevt under hans tid i de nio koncentrationslägren och överallt under tiden 1939 till 1945 när nazisterna hade makten.
Mitek är en av de få judar som överlevt andra världskriget och skriver denna bok till alla för att inte glömma hur det var att ständigt bli plågad och förföljd. ”Låt det aldrig hända igen!”

Sidan 63 kap 4 ett liv i ghettot

Det var en svår tid för Mitek och hans familj med detta var bara början. De levde alla med en ständig hunger och en fasa som inte går att beskriva i ord. Nazisterna hade gjort ett speciellt ghetto till judarna så de skulle veta vad de fanns och så de inte skulle berätta vad som förse gick under Hitlers styre. Röda korset kom även och kollade till i dessa ghetton men vad de inte visste var att det bara var en teater som utspelade sig. Människorna åt och såg lyckliga ut men när förbanden från röda korset försvunnit så vad det samma vanliga terror och bedrövelse.

Jag tycker att detta citat är bra, pågrund av att omständigheterna när det gällde mat var de sämsta man kan tänka sig, men trots detta delade Mitek och hans familj med sig till deras bästa vänner. Även fast det var svårt för både Halinkas familj att med en enorm skam ta emot mat som deras bästa vänner behövde lika mycket själv. Och för familjen Grocher som utsvultna delade på den sista limpbiten för att de båda familjerna skulle överleva.
Även fast jag haft ett flertal andra bra citat att ta valde jag detta just för att kärleken mellan vänner inte bryts. Även fast de blir teroririserade, hotade och även dödade så håller de ihop genom vått och torrt. Det är ett bevis på hur starka band man kan ha dels med sina familjemedlemmar och även med sina vänner.
Man kan dra flera paralleller till detta citat så jag nöjer mig med att jämföra det med en mors kärlek till dess barn, det är den starkaste kärleken och det är lite av det som jag upplever när jag läser detta citat.

Sida 169 kapitel 15

Mitek har blivit deporterad till Majdanek. Tillsammans med ca 3000 andra judar började deras helvetes resa ytterligare en gång. När de väl var framme i Majdanek så sköt en soldat några judar i nacken. Varför? Sedan började den vanliga proceduren med rensning, de välmående på ena sidan och de magra och sjuka på den andra sidan.. Eftersom Mitek inte var lika frisk och välmående som i tidigare läger så valde soldaterna utan att ens blinka att han skulle tillmötesgå en fruktansvärd död tillsammans med ett flertal andra judar. Soldaterna sa att de skulle desinfekteras och det var för att fångarna inte skulle springa för livet. Men Mitek visste bättre.
Så, när soldaterna pekade till Mitek att han skulle till ena hållet och tvättas medan hans far skulle arbeta så hände detta.

Att soldaterna utan att röra en min skjuter mot en pojke förvånar mig inte så mycket vid det här laget, efter jag läst om hur Gestapo och SS berövat alla från deras vanliga liv. Jag tog detta citat för att visa hur dessa små saker som att förenas med sin far som kommer i ett senare skede kan vara en strunt sak för oss som har det bra men en jätte stor lycka för både Mitek och hans pappa. Det är även en vänd punkt i boken som visar på att Mitek har haft en otrolig tur och det beror dels på att hans vilja att överleva är starkare än någon annan karaktär som presenteras i boken. Jag ville även påpeka alla barbariska metoder att förinta och utplåna ett folk. Tankarna som för mig vidare i resonemanget är även att det presenteras minst lika starkt i filmen ”Schindlers list” när man får se ansiktsuttrycken och fasan som spreds när dessa duschar sprutade ut cyklon b, liken som staplades högre och högre för varje dag och slutligen eldades upp och blev till aska. I boken ”om detta må ni berätta” skrivs de även mycket om hur soldater tränas redan som unga barn att döda och kriga mot andra pojkar. Jag har även läst att som ungdomar fick pojkarna en hund som de hade under hela sin träning och när de då skulle ta examen och bli soldater skulle de strypa sin lojale hund med sina bara händer. Det gjorde att pojkarna blev hjärntvättade och visste inte vad som var rätt eller fel. Redan vid denna låga åldern var de avskärmade och fick tex. Bara hålla på med sporter som boxning och brottning. Och framför allt dyrka och avguda Hitler.


Sida 180 kapitel 15

Att jobba i köket med att skala potatis hade Mitek hört skulle vara både ett lättsamt arbete och att man skulle kunna smuggla ut lite potatisskal nu och då. I hans förödande försök att få jobba som potatisskalare fick han ett flertal rapp med piskor dag in och dag ut när han tillsist lyckades övertala en soldat att få jobbet.
Med enorma bölder efter allt rappande på hela kroppen försöker Mitek så gott det går att komma till sjukstugan som ständigt var fulla med patienter. Miteks sår som nu täckte den största delen av kroppen höll på att explodera. Han tog sig slutligen till sjukstugan och fick hjälp, det hjälpte knappt ändå.


Citatet var för att visa ytterligare en gång hur det kunde gå tillväga när dessa barbarer i sin ständiga kamp försöker så gott det går att förödmjuka fångarna. Att inte ens kunna bestämma för sig själva när och hur länge man vill vara på toan är ett starkt bevis på att judarna inte hade en stor möjlighet i lägret. Enligt mig så fanns det bara två vägar, antingen göra som många andra att springa mot elstängslet och göra vistelsen och förödmjukelsen kort. Eller att stå ut med vad nazisterna gjorde och med största sannolikhet dö en ovärdig och hemsk död.
För att kunna njuta av denna slags djävulskap så kan man inte vara annat än psykiskt störd och det är vad jag tror, att soldaterna sedan länge blivit hjärntvättade och manipulerade av Hitler. Även som det är i läroboken kan man se ett tydligt mönster på att det var judarnas fel och de är dem och ska straffas för att ha startat kriget.
En fråga som många har ställt sig och många fler kommer att undra över är, hur kan man få ett helt folk att lyda minsta vink man gör och varifrån kommer all denna hat mot judarna och alla som inte ansågs ariska? Och vad hade hänt ifall Hitler hade lyckats med sin kamp? Hade han då haft hela världen under sina fötter?


Jag tycker att boken ”jag överlevde” är bra. Den visar att människan är kapabel till allt. Jag som har hört på Mitek två gånger när han har föreläst blir lika förvånad hur nazisterna kunde begå sådana hemska saker och bara för att en man har haft en svår uppväxt med hans judiska bakgrund. Det som Hitler gör mot en hel befolkning kan inte förlåtas. Det är något av det hemskaste som inträffas. Denna rasism mot ett folk på...