Effekter på virkesproduktion och miljö av igenläggning av skogsdiken : en fallstudie nära Piteälven i Norrbotten

1050 visningar
uppladdat: 2006-01-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
De skogliga våtmarkerna kring mellersta och nedre delen av Piteälven är starkt påverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga våtmarker anrikas ämnen som kol, kväve och olika metaller. Våtmarker är även rika på organiska syror och vätejoner. Om våtmarken dikas kan urlakning av anrikade ämnen ske, detta kan leda till negativa effekter på intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lägga igen gamla skogsdiken för att gynna våtmarksföredragande flora och fauna samt för-bättra vattenmiljön kring Piteälven. Under sommaren 2004 inventerades ett 100 ha stort område (66°N 20°Ö). Inom området loka-liserades 46 diken. Genom inventeringen utvärderades dikenas status vad gällde vattenled-ningsförmåga och vilken inverkan de idag har på skogsproduktionen i området. Potentiella naturvärden och den av dikena påverkade skogens status kontrollerades. Inventeringen utför-des efter ett fältprotokoll som utformats av Sveaskog och WWF. Dikenas djup och bredd samt vattendjup mättes. Närmiljön kring dikena kontrollerades genom att på cirkelformade prov-ytor, med radien 5,64 m, mäta trädens diameter, höjd och ålder. På varje provyta togs grund-yta och antalet stammar räknades. Markvegetation samt jordtyp kontrollerades. Om särskilda naturvärden upptäcktes kring diket noterades dessa. Avgörande faktorer vid beslutstagande om diket skulle läggas igen eller inte var naturvårdsnytta kontra skogsproduktion. Dikets nyt-ta för skogsproduktionen, baserad på dikets vattendränerande förmåga och dess placering i området, vägdes mot den naturvårdsnytta, baserad på hur närmiljön skulle påverkas av en höjning av grundvattennivån vid en igenläggning av diket. De områden som kan få störst naturvårdsnytta av en igenläggning var områden med äldre granskog, stort lövinslag, öppen myr eller där diken mynnade ut i naturliga vattendrag. Igen-läggning rekommenderades inte där den kunde befaras skada vägar eller ha starkt negativa konsekvenser för skogsbruket. Totalt förslogs 15 diken för igenläggning. Igenläggningen utföres enklast med skotare i samband med andra skogsskötselingrepp i när-heten, alternativt kan en mindre grävmaskin användas. Men p.g.a markens dåliga bärighet i området bör dikena läggas igen manuellt. Med en dikespropp tillverkad av sämre massaved och organiskt material täpper man till diket på en eller flera punkter. Restaureringsåtgärderna som föreslagits för området kommer totalt att kosta ca 20 000 kr. Efter igen...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Effekter på virkesproduktion och miljö av igenläggning av skogsdiken : en fallstudie nära Piteälven i Norrbotten

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2006-01-01]   Effekter på virkesproduktion och miljö av igenläggning av skogsdiken : en fallstudie nära Piteälven i Norrbotten
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=23668 [2024-04-27]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×