Jag har i mitt arbete undersökt en egen teori om att man som forskare inom utbildningsvetenskap skulle kunna
använda sig av konstnärliga gestaltningsprocesser som metod att söka svar kring sin didaktiska forskning. Samt
finna metoder att arbeta med konstnärliga gestaltningsprocesser i sin undervisning.
Syftet med mitt arbete är att se om det kan vara möjligt att förena det praxisbaserade konstnärliga
forskningsfältets arbetssätt med det utbildningsvetenskapliga samt vad den kombinationen i så fall skulle vara till
för nytta inom pedagogisk forskning.
Min undersökning har två huvudfrågor:
· Skulle det vara möjligt att kombinera det praxisbaserade, konstnärliga forskningsfältets arbetssätt med
utbildningsvetenskap?
· Vad skulle denna kombination ha för nytta för den pedagogiska forskningen och för skolan?
Jag har använt mig av litteraturstudier och konstnärligt, undersökande gestaltningsarbete som metoder för
det här arbetet. För att ge stöd åt minnet och för att i efterhand kunna tydliggöra skeenden och tankar i processen
har jag under arbetets gång också kontinuerligt fört loggbok i form av blogg på internet. I min analys av
processen har jag sedan använt mig av en fjärde metod, deskriptiv innehållsanalys. Deskriptiv innehållsanalys
passar bra till att analysera dokumentationen av undersökande konstnärliga processer då man många gånger
jobbar både intuitivt och brett vilket medför att det är svårt att se det egentliga innehållet under arbetets gång.
Men vilken nytta kan då forskaren inom utbildningsvetenskap ha av den konstnärliga metoden? Jag tror att man
har svårt att kunna använda sig av konsten som kunskapsgenerator inom sitt undervisningsämne om man inte
själv har upplevt vad dessa processer egentligen innebär. Utan denna erfarenhet finns en risk att de konstnärliga
perspektiven på undervisningen blir godtyckl...
