Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som
ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som
lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett
planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla
dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat
antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre
övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden
till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna
krav och influenser.
Syftet med arbetet är att med hjälp av omfattande inventeringar få en bild av
hur de traditionella bebyggelsemiljöerna ser ut och hur de vuxit fram samt hur
de använts. Denna bakgrund ska bidra till en förståelse och respekt som sedan
ligger till grund för planförslaget. Magisterarbetet avslutas med en kortare
analys av de eventuella konflikter planförslaget skulle kunna ge.
Öarna trafikeras av två skärgårdsbåtar. Östra Hästholmen-Ytterön angörs även av
en vägfärja som möjliggör arbetspendling för de omkring 60-talet bofasta.
Långören har idag endast två bofasta, men för samtliga öar ökar befolkningen
markant under sommaren.
Öarna omfattas av flertalet riksintressen, bland annat för kulturmiljöer. Här
finns även flera naturvärden som noterats i ängs– och hagmarksinventeringen och
bevarandeplanen för odlingslandskapet. På Östra Hästholmen-Ytterön finns även
ett större naturreservat. Samtliga öar omfattas av skydd för landskapsbilden
och av strandskydd. Lotshuset på Långören liksom bröderna Månssons båtvarv på
Östra Hästholmen är utsedda till byggnadsminnen. Öarna omfattas ej av
detaljplan eller områdesbestämmelser. Den fördjupade översiktsplanen menar
bland annat att områdesbestämmelser bör upprättas liksom att kompletterande
bebyggelse kräver särskild hänsyn till befintlig bebyggelse. Dessutom bör den
specifika skärgårdskulturen lyftas fram. Länsstyrelsen i Blekinge menar att
kompletterande bebyggelse
endast bör ske i de ursprungliga, koncentrerade områdena för att värna de
traditionella bebyggelsemönsterna. Region Blekinge påtalar att besöksnäringen
är en viktig del för skärgården, som både ger fler besökare och som även kan ge
fler arbetstillfällen. Samtidigt som skärgården ska bevaras måste den utvecklas
och hållas levande. Om detta handlar miljömålet God bebyggd miljö, vars
regionala mål bland annat är att kulturmiljövärden och arkitekturhistoriska
värden ska ses som resurser i en god boendemiljö. Att utveckla och värna
byggnader och miljöer av särskilda värden tas upp i miljömålet Hav i balans och
en levande kust och skärgård. Riksantikvarieämbetet arbetar mot detta
miljömål och har identifierat det växande fritidsboendet som ett hot, då
bebyggelse som står oanvänd under stor tid under året riskerar att förfalla.
Åtgärder för att få ett utökat permanentboende kan vara att försöka motverka
att fastighetspriserna stiger kraftigt genom skattetekniska åtgärder, boplikt,
stöd och bidrag.
Några av de boende har i enkäter tillfrågats om öarnas framtid. Många är
positiva till fler bostäder, men helst för permanentboende. Ett krav är dock
att den nya bebyggelsen smälter in i miljön till form och stil. Flertalet tror
även att ett bevarande av miljöerna går att kombinera med en utveckling.
Vid de grundliga inventeringarna på öarna har bebyggelsen analyserats. På
Långören är bebyggelsen placerad utefter den bygata som återfinns på kartor
ifrån 1807. På ön finns spår av säsongsbosättningar ifrån 1600-talet. Strax
efter Karlskronas grundande, tillkom en lotsstation på Långören. Ön fick nu
sina första permanenta boende och lotsstationen har gett ett flertal
arbetstillfällen fram till nedläggningen 1960. Idag finns 24 fastigheter som är
bebyggda med antingen hus om ett och ett halvt plan eller lite mindre
fiskarstugor.
De flesta bostadshus ligger med långsidan mot bygatan och har en dekorativ
veranda åt framsidan. På den lite mer privata baksidan finns en enklare
groventré och tillhörande ekonomibyggnader som
lada och matkällare. Bostadshusen har sadeltak, ofta med tegelimiterande plåt,
fasaderna är ofta utsmyckade med snickarglädje och fönsterna är spröjsade.
Ekonomihusen är faluröda och har vita eller svarta detaljer. På ön finns även
två byggnader som uppfördes på 1940-talet och som rymde Försvarets matsal samt
marketenteri. Här finns även tre stugor ifrån 1960-talet och ett bostadshus
uppfört 1979.
Östra Hästholmens bebyggelse är till stor del lokaliserad till byn som ligger
koncentrerad uppe på en höjd. Även här fanns lotsar stationerade och byns läge
var en fördel då lotsarna härifrån kunde se ut över fjärden. Bebyggelsen är
inte utflyttad vid skiftena, utan har sitt ursprungliga läge. Här har även
jordbruket varit av större betydelse och byns lador är både flera och
dominerande. Bostadshusen är ofta om ett och ett halvt plan, med veranda och
viss snickarglädje. En del nya hus, både i modern tappning och i äldre stil har
tillkommit i byn. Strax öster om bykärnan har ett flertal röda hus uppförts på
1980-1990-talet. Ytteröns bebyggelse har tillkommit senare, i slutet av
1800-talet, eftersom ön tidigare var utmarker till gårdar på fastlandet.
Ytterön nyttjades då endast för bete och viss odling. Ytteröns bebyggelse är
mycket blandad både till ålder och stil. Den är spridd över norra delen av ön,
dock med viss koncentration längs vägen i nordväst där en mindre affär en gång
låg. På Ytterön har flera nya hus byggts i varierande stil, ofta nära
strandlinjen.
Planförslaget består av områdesbestämmelser med syftet att bidra till att
säkerställa bevarandet av områdenas befintliga kulturmiljöer samt styra om– ,
ny– och tillbyggnader. Områdesbestämmelserna ska även gynna en framtida
utveckling av områdena genom att ange grunddragen för markanvändningen. Då
områdesbestämmelserna vinner laga kraft upphör skydd av landskapsbild samt
strandskyddet att gälla inom området. I områdesbestämmelserna föreslås för
utvecklingens skull, att markanvändningen anpassas för etable-
ring av verksamheter inom besöksnäring, turism och upplevelser. På Långören,
samt i Östra Hästholmens bykärna, anges områden med användning anpassad för
bebyggelsens kulturvärden. Innebörden av detta är att befintlig bebyggelse
härinom ska bevaras och vårdas och ej får rivas. På Långörens norra del
reserveras ett område till byggnader för fiskenäringen. På Ytterön förslås två
områden för ny bebyggelse, ett i anslutning till befintlig bebyggelse och ett
nytt område med samma läge som den fördjupade översiktsplanen föreslår. Som
egenskapsbestämmelser för ny bebyggelse gäller i korthet att denna ska anpassas
efter befintlig bebyggelse och utformas efter den lokala traditionen.
När det gäller konsekvenserna av planförslaget så innebär områdesbestämmelserna
i sig att man uppfyller miljömålet God bebyggd miljö och Hav i balans samt
levande kust och skärgård. Översiktplanen liksom Länsstyrelsen i Blekinge talar
för områdesbestämmelser. Områdesbestämmelserna ska bidra till att det, vid
nybyggnation tas hänsyn till det bebyggelsemönster som av tradition härskar
liksom att yttre förändringsarbete anpassas till den stil bebyggelsen har. Här
kan viss inskränkning...
