Den liberala demokratin står inför en rad problem när det gäller att skapa
ett långsiktigt hållbart samhälle. För det första finns en inbyggd strävan
efter ekonomisk tillväxt, vilket ekologismen anser är en omöjlig
kombination med hållbar utveckling. Det andra problemet är att
kompabiliteten mellan den statliga miljöpolicyn och den liberala demokratin
ofta ifrågasätts på grund av att den strider mot principerna om den
statliga neutraliteten.
Med bakgrund av dessa kompabilitetsproblem mellan den liberala demokratin
och den hållbara utvecklingen har ett antal lösningar diskuterats under
senare år. Tanken på ett ekologiskt medborgarskap har presenterats och
diskuterats av flera olika teoretiker som en tänkbar ersättare av det
liberala medborgarskapet. På grund av att det liberala medborgarskapet
tycks vara oförmöget att skapa ett i längden hållbart samhälle blir därför,
enligt ekologismen, det ekologiska medborgarskapet en förutsättning för att
uppnå detta.
Med anledning av detta är uppsatsens syfte att undersöka huruvida det
svenska samhället genom utformandet av miljöpolicyn är på väg mot ett
ekologiskt medborgarskap. Genom en idealtypsanalys används det liberala,
det kommunitära och det ekologiska medborgarskapsidealet för att analysera
först de nationella Agenda 21-handlingsplanerna. Med anledning av att
Agenda 21 tillskriver stort ansvar till de lokala myndigheterna att själva
utforma en Agenda 21-handlingsplan efter egna förutsättningar, blir det
därför för uppsatsen relevant att även analysera de lokala Agenda 21-
dokumenten. Fyra kommuner väljs ut, med avseende på antal invånare,
geografisk placering och miljöindex. Göteborg, Växjö, Huddinge och Piteå är
de kommuner vars miljöpolicy analyseras med hjälp av det analytiska
verktyget.
Resultaten visar att den nationella miljöpolicyn tillsammans med två av de
fyra utvalda kommunernas miljöpolicy präglas till stora delar av det
ekologiska medborgarskapsidealet. De två övriga kommunernas miljöpolicy
karakteriseras av kommunitära ideal. Eftersom det visade sig, enligt den
ekologiska teorin, att det ekologiska medborgarskapsidealet var en
förutsättning för att uppnå hållbar utveckling är mina slutsatser positi...
