Fritidsgårdar är troligtvis den enda kommunala institutionen som har
biljardbord som standardutrustning. Varför och när började man med det?
Detta är frågeställningar som legat till grund för min uppsats. Jag sökte
de bakomliggande motiven genom studier med följande tre spår:
? Är det för att stilla ungdomarnas behov av att lära sig något som
de inte kan få i hemmet och behöver för att klara sig som medborgare i
Sverige?
Jag har sökt svaret hos Bourdieu och hans tankar om strategier och habitus.
Jag har i litteraturen inte funnit stöd för att det som Broady (1998)
skriver är "individers, grupper eller institutioners försök att värna
värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin
position". Biljardspelande är troligtvis varken ett medvetet eller
omedvetet sätt för ungdomar att förbättra sin position. Det är framför allt
inte det från fritidsgårdarna uttalade motivet för att erbjuda biljardspel
på gården.
? Är det för att det historiskt sett alltid funnits biljardbord på
hem- och fritidsgårdar, med andra ord något som följde med från England när
Natanael Beskow och Ebba Pauli efter Settlementrörelsens mönster startade
Birkagården, det som kom att bli den första Hemgården?
Jag har sökt svaret i historien.
Jag har i litteraturen inte heller funnit något stöd för att biljardbordet
invandrat till svenska fritidsgårdar tillsammans med själva idén med
verksamhet för ungdom. Även om det nämns att man både på settlementet
Toynbee Hall i London och på Jane Addams' Hull House i Chicago hade
biljardbord, hittar jag inga belägg för att de tidiga svenska hem- och
fritidsgårdarna använde biljard i sin verksamhet.
? Var det så att man från fritidsgårdarnas sida i preventivt syfte
försökte locka "buset" från gatan genom att erbjuda något som var
attraktivt men ansågs ske i en destruktiv miljö?
Jag sökte svaret i fritidsgårdarnas verksamhet under 50- och 60-talet.
Litteraturen innehåller mycket få redogörelser av de bakomliggande motiven
för olika verksamhetsformer och jag har inte funnit några som avhandlar
biljard. Jag har hittat mycket om motivet bakom fritidsgårdar och det är
oftast ett brotts- eller "moral"-preventivt syfte. Även verksamheter som
har jämställdhet som syfte omnämns men inte biljard.
Jag genomförde en enkätundersökning via mail där jag vände mig till
fritidsgårdar som listades vid en sökning på ordet "fritidsgård" på
Internet. Av svaren utläste jag att de flesta gårdarna har biljardbord och
att man i de flesta fall haft det i många år. Gårdarna har oftast
investerat minst 20 000:- i biljardbord. Bordet används ofta för att skapa
bärande relationer även om motivet för inköp för var att ungdomarna
efterfrågat biljard.
Hos de få fritidsgårdar som valt att inte köpa biljardbord verkar
medvetenheten om biljardbordets inverkan på gården vara större än hos dem
som investerat i bord.
Under uppsatsskrivningen våren 2007 har jag prata...
