Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur ett processinriktat arbetssätt utvecklar elevens lärande och vad olika kunskapsbegrepp innebär för elevens kunskapsutveckling. Vi ville undersöka hur det processinriktade arbetssätet tillämpas i slöjden kontra ett mer teoretisk uppfattat ämne för att kunna se om där fanns någon skillnad i arbetssätt. Vi har valt i vår undersökning att använd oss av slöjden som utgångspunkt för att se hur slöjden med sitt processinriktade arbetssätt, slöjdprocessen, kan bidra till diskussionen om vad viktig kunskap är idag. Metoder som har använts i vår studie är litteraturstudier och enkätundersökningar där vi vänt oss till lärare i ämnena slöjd och svenska i grundskolans senare del och elever i åk 8 och åk 9 för att se vilka skillnader som finns i synen på hur det processinriktade arbetssättet används i olika undervisningssammanhang. De resultat som vi fick fram visade att det skiljde sig mellan hur det processinriktade arbetssättet används i slöjd och i ämnet svenska. De visade sig att lärarna i slöjden i större utsträckning använde sig av formativ bedömning där man såg till hela lärandeprocessen medan lärarna i ämnet svenska använde sig av den summativa bedömningen, där fokusen mer låg på det färdiga resultatet. Resultaten från elevenkäterna visade på samma resultat. Eleverna menade att man i större utsträckning fick möjlighet till inflytande, ansvarstagande och reflektion i ämnet slöjd än vad man ansåg sig få i ämnet svenska. Däremot var lärarkommentarer efter avslutat arbete vanligare i ämnet svenska än i ämnet slöjd, vilket belyser den summativa bedömningens inriktning. Det som också våra resultat visade är att det processinriktade arbetssättet ökar elevens ansvarstagande över det egna lärandet och där den formativa bedömningen som lärarna gör är en viktig del i elevens kunskapsutveckling, där läraren följer hela elevens lärandeprocess, från idé till färdig produkt. Av analysen framgår att det processinriktade arbetssättet förutsätter ett nära...
