Titel: Rektor – skolans pedagogiska ledare.
En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.
Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrån
rektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk
ledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdrag
som pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.
En inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar,
regeringens skrivelser och statliga utredningar. Kommuners krav och förväntningar - så som de
framkommer i platsannonser och i skolplaner - beskrivs. Samhällsansvaret för rektors utbildning tas
upp. Skolverkets granskning av hur rektor genomför sitt uppdrag inleder litteraturgenomgången.
Förhållandet mellan begreppen chefskap och ledarskap diskuteras. Ledarskap ur olika perspektiv lyfts
fram.
Studien angriper problemet utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Intervjun användes för
insamling av data; 14 rektorer intervjuades.
Resultat; beskrivningskategorier:
Flanören. Att vara Flanör innebär att påverka genom att finnas med ute i verksamheten - med
undantag för planerade klassrumsbesök. Det handlar om att påverka medarbetarna på ett informellt
sätt. Detta kan ske i t.ex. personalrummet eller i rasthallen.
Såningskvinnan agerar strategiskt; det finns en klar avsikt med hennes agerande: en
förändring/förbättring av verksamheten är målet. Hon vet emellertid inte på förhand vad som i
slutänden blir resultatet av hennes agerande, men hennes agerande avser att leda till förbättring av
verksamheten.
Följaren tar del av vad som är på gång i verksamheten, i arbetslagen och på enheten. Hon fångar upp
idéer och lyfter fram dem i ljuset. Hon vet att alla ”goda” idéer inte behöver komma från henne, och
hon är tillräckligt klok att inte stå i vägen för dessa idéer. Tvärtom, hon hjälper till att rasera hinder för
utveckling av verksamheten.
Förebilden ser sig som förebild i sitt agerande inför medarbetarna. Förebildligheten gäller att i
handling visa sitt förhållningssätt till andra människor, förebildligheten gäller när hon planerar och
leder pedagogiska möten och samtal med medarbetarna.
Relationsbyggaren arbetar på att försöka skapa goda relationer till och mellan medarbetarna. Hon ser
till att medarbetarna får gemensamma upplevelser genom att de t.ex. gör icke-vardagliga händelser
tillsammans och genom att skolan bygger traditioner. Medarbetarsamtal lyfts fram som en viktig
relationsskapare mellan medarbetare och skolledare.
Studierektorn planerar kompetensutvecklingsdagar för medarbetarna; hon ser till att det finns en röd
tråd i den kompetensutveckling som planeras.
Läraren leder direkt medarbetarnas lärande; hon skriver frågeställningar att samtala om, hon föreläser.
Lärande ledare handlar om rektor som lärande person. Det rör sig om lärande i mötet med andra
människor; det rör sig om rektorsutbildning, om nätverk, konferenser etc.
Problemlösaren reagerar på oförutsedda händelser; de kan vara av två slag: det kan vara problem som
löses under dagen (t.ex. en lärare ber rektor att samtala med någon elev som enligt läraren misskött
sig) eller sådana som kräver ett långsiktigt och tålmodigt arbete (t.ex. konflikter i personalgruppen).
Den pedagogiska administratören använder organisation och bud...
