Studien behandlar fenomenet självskadebeteende hos två unga män. Studiens syfte är att belysa unga mäns upplevelser av sitt tidigare självskadebeteende, samt att belysa vilka faktorer som de upplevt som bidragande till uppkomst och avslutning av självskadebeteendet.Studiens frågeställningar lyder vidare: Vilka bakomliggande orsaker finns till de unga männens självskadebeteende? Vilka funktioner fyllde självskadebeteendet för de unga männen? Vad fick de unga männen att sluta med sitt självskadebeteende? Studien är kvalitativ, utan generaliseringsanspråk och bygger på intervjuer med respondenter samt tidigare forskning inom ämnet självskadebeteende. Resultaten visar att de bakomliggande orsakerna till respondenternas utvecklande av självskadebeteende skiljer sig delvis åt t.ex. familjesituationen och upplevda trauman. Även likheter påvisas i de bakomliggande orsakerna, båda respondenterna har i sin uppväxt upplevt avvisanden från omgivningen. De funktioner som självskadebeteendet har för respondenterna skiljer sig åt på ett flertal punkter, varav en av respondenterna använde självskadebeteendet till att häva ett dissociativt tillstånd, andra skillnader var frekvens och tillvägagångssätt. Funktioner med självskadebeteendet hos de bägge respondenterna rymmer också likheter, då båda respondenterna använde självskadebeteendet som ett sätt att hantera svåra situationer på, samt för att få utlopp för t.ex. ångest. Verksamma delar i avslutningen av självskadebeteendet skilde sig åt mellan respondenterna. En av respondenterna menar att omgivningens goda bemötande och terapi, då självskadebeteendet uppdagades, var bidragande faktorer till att respondenten senare kunde sluta att skada sig själv. Den andra respondenten menar att en känsla av ansvar för någon annan än sig själv var den största bidragande faktorn till avslutning av självskadebeteendet. Då båda respondenterna kunde sätta ord på sina känslor och upplevelser av sin situation bidrog detta till avslutningen av självskadebeteendet. En av d...