Bland det första man ser när man kommer in i det lilla inlandssamhället
Dorotea i södra Lappland, är en husvagnsfabrik som funnits där så länge jag
levt. Hur stor arbetsplats och hur bra det gått för fabriken har varierat
över tid. En sak som är säker är att fabriken är starkt sammanbunden med
hela kommunen. I dagsläget är företaget AB Polarvagnen, eller som det
numera heter SoliferPolar AB, återigen på uppgång och den största privata
arbetsgivaren i kommunen. I dag finns till och med ett nybyggt museum över
företagets utveckling. Hur kommer det sig att ett sådant företag finns i
den lilla norrländska inlandskommunen Dorotea?
I mitten på 1960-talet var kommunen utan några större industrier och bristen
på arbete bidrog till en alltmer omfattande utflyttning, med stor
befolkningsminskning och kommunsammanslagning som följd. Politikerna tog
saken i egna händer och lyckades i slutet 60-talet förmå AB Polarvagnen att
flytta sin verksamhet från grannkommunen Junsele och etablera sig i Dorotea
kommun. Något som kom att påverka kommunen, men till vilken grad?
Den här uppsatsen kommer att behandla AB Polarvagnens flytt, tidiga
utveckling och påverkan på Dorotea kommun.
Polarvagnen var ett företag med ambitioner att utvecklas. Dessa ambitioner
bidrog till viljan att flytta företaget efter branden 1966, då uteblivet
stöd och dåligt intresse från Junsele kommun inte föll företagsledningen i
smaken. Dorotea kommun tog genom det kommunalägda Industribolaget
initiativet och påbörjade förhandlingar med Polarvagnen när företagets
intentioner att flytta offentliggjorts i pressen. Det var således inte
kommunen själv som genomförde förhandlingarna utan det var representanter
från Industribolaget. Eftersom industribolaget kunde handla snabbt och
självständigt, utanför kommunallagarnas gränser, rodde man hem en
överenskommelse på mindre än en månad. Kommunen lånade ut pengar, och trots
beslut i regeringsrätten om att detta stred mot kommunallagarna kom
Polarvagnens flytt att genomföras.
Polarvagnen kom efter några år i Dorotea att verkligen få fart, dock efter
en liten knacklig början där Industribolaget och kommunen hjälpte till och
gick in som hälftenägare i företaget. I början av 1970-talet valde
Polarvagnen att bredda sitt sortiment genom bland annat personalvagnar till
Televerket. Detta genererade ett kapitalöverskott och bidrog till
utvecklingen av en ny husvagnsserie som kom att bli företagets första
riktiga succé. Efter lyckade satsningar inom just utveckling och
marknadsföring blev Polarvagnen i mitten av 70-talet störst i Sverige. Det
år det såldes mest Polarvagnar i Sverige var man större än, de två största
konkurrenterna, Cabby och Kabe tillsammans.
Att man blev störst bygger enligt mig på företagets vilja att våga satsa och
en väl genomförd marknadsföring, genom bland annatlyckade sponsringar av Tre
Kronor och Alpina Världscuper. Polarvagnen blev ett välkänt varumärke, i
Sverige och i Europa med riktigt bra produkter till salu.
De stora framgångar Polarvagnen fick i slutet av 1970-talet bidrog tyvärr,
som jag ser det, till att företaget blev en aning fartblint och fick en lite
för positiv framtidstro. En framtidstro som ledde till allt för stora
satsningar på tillväxt. Dessa stora satsningar kom tyvärr även att infalla
med en generell nedgång, påverkad av konjunkturen, inom fritidsindustrin och
med den även husvagnsbranschen. Polarvagnen hade stora mål och ambitioner
vilket kan ha bidragit till att man emellan åt tycks ha missat att stanna
upp och analysera framtiden lite bättre. Polarvagnen valde att växa fort
istället för att satsa mer långvarigt och på sikt bli växa sig allt större.
Trots ägarbyte och stora satsningar för att få företaget på fötter igen blev
konkursen ett faktum.
Det två mest konkreta faktorerna för Dorotea kommun som påverkas efter
Polarvagnens etablering är enligt mig att befolkningsminskningen bromsas upp
samt den ökade skattekraften i kommunen. Om man jämför siffrorna på
minskningen under 60-talet med de under 70-talet är den en stor förändring.
Över 1000 personer färre flyttar under 70-talet och det i en kommun som hade
runt 5000 innevånare i början av 60-talet. Riktigt hur stor del polarvagnen
har med uppbromsningen att göra är däremot svårare att säga.
Det Polarvagnen skapade var både direkta arbetsplatser men även indirekta
sådana då andra företag etablerades tack vare Polarvagnen. Även om
arbetslösheten steg och blev högre än tidigare borde den logiskt sett ha
varit ännu större utan Polarvagnen. En förklaring till stigningen är att
fler
arbetslösa valde att stanna i kommunen istället för att flytta som de flesta
verkar ha gjort under 60-talet, och då färre flyttade steg antalet
arbetslösa. Att man valde att stanna kan bero på en positivare syn på
kommunens framtid, en syn Polarvagnen bidrog till att skapa. Polarvagnen var
en av de tidigaste industrierna i kommunen och kom att bidra till en ökad
industrialisering samtidigt som en grund för framtiden lades. Ett av
Polarvagnens mål torde ha varit att bidra till industrialiseringen på orten
och skapa en närhet till företagets underleverantörer. Detta kan stödja...
