Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sätt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna på den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansåg att arbetskraftsinvandring var en förutsättning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt inställd till arbetskraftsinvandring, då organisationen ansåg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstå. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och på det sättet undveks en konflikt på arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde på den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige. Under de senaste åren har arbetsmarknadens parter återigen börjat diskutera arbetskraftsinvandring. Denna gång beror diskussionen om arbetskraftsinvandring på att den svenska befolkningen, inom några år, inte kommer att räcka till för att upprätthålla välfärden. Syftet med uppsatsen är att analysera hur intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv har hanterat frågan om arbetskraftsinvandring. Vilka strategier har intresseorganisationerna använt sig av för att uppnå sina mål? Är intresseorganisationerna inriktade på samarbete eller konfrontation? Vilken roll spelar avvecklingen av de korporativa strukturerna? uppsatsen görs en jämförande studie av intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv. Materialet som uppsatsens litteraturstudie bygger på, består bland annat av propositioner och SOU-rapporter. Detta material har kompletterats med material från de två intresseorganisationerna samt artiklar från Dagens Nyheter. I uppsatsen utgår jag från korporativ teori och för att komplettera denna har jag valt att dels beskriva hur intresseorganisationer fungerar och varför människor väljer att gå samman kollektivt i intresseorganisationer, dels genom att jämföra korporativ teori med pluralistisk teori. För LO är det viktigt att arbetskraftsinvandring från de nya EU-medlemsstaterna inte leder till lönedumpning eller arbetskraftsöverskott på den svenska arbetsmarknaden eller att den redan arbetslösa och sjukskrivna delen av befolkningen fastnar i sin tillvaro. Svenskt Näringsliv och dess medlemsföretag däremot anser att minst 100 000 människor under de senaste åren skulle kunna ha anställts om rätt kompetens hade funnits i landet och därför har arbetskraftsinvandringsfrågan blivit mycket viktig för organisationen. För intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv har samarbetet under de senaste åren förändrats från ett generellt samarbete till att intresseorganisationerna istället väljer att samarbeta i de frågor de finner det möjligt att göra så. Detta har lett till att det har blivit viktigt för intresseorgani...
