Syftet med denna studie är att klargöra en beställares behov av ekonomisk
bedömning ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar även till att
undersöka varför tillämpningen av livscykelper-spektivet inte används mer i
dagens läge och hur en ökad användning kan uppnås.
I dagens läge fokuseras det mycket på byggkostnaden trots att 85% av
byggnadens energian-vändning uppkommer under dess drift. Dessutom medför
dagens takt på nybyggnation en livslängd för en byggnad på 200 år för att
upprätthålla dagens bostadsbestånd. Detta borde motivera användandet av ett
mer långsiktigt tänkande vad gäller utformning och val av materi-al. Dagens
energipris är dessutom högt och visar inte några tendenser till att sjunka.
Fram till 2030 uppskattas efterfrågan på energi i världen att öka med 1,7%
årligen. Detta tillsammans med att energianvändningen i dagens
flerbostadshus har närmat sig samma nivåer som för 40 år sedan, borde då
detta leda till ett mer hållbart och långsiktigt tänkande.
Ekonomiska verktyg som tar hänsyn till en byggnads livslängd har funnits
under lång tid under olika benämningar. Livscykelkostnad (LCC) som går
under samlingsnamnet livscykelekonomi (LCE) har funnits länge och
härstammar från den amerikanska försvarsmakten på 1950-talet, där de ville
veta vilka kostnader ett projekt för med sig under dess livstid. Dagens
användning av LCC och LCP (livscykelvinst) är begränsad, men den förekommer
på vissa håll under andra benämningar. Huvudsyftet med LCC är att estimera
och optimera en investerings totalkostnad med bibehållen eller bättre
prestanda gällande säkerhet, underhåll och tillförlitlighet. Med
totalkostnad menas kostnaden för att uppföra och förvalta en byggnad under
dess livslängd. LCP kan likställas med en investeringsvinst som utgör
summan av differensen mellan kostnader och intäkter för investeringens
livslängd. Till skillnad från LCC är det intäkten som är det centrala där
lönsamheten för investeringen ska optimeras.
Av de åtta personer som intervjuades var det fem personer som kände till
livscykelekonomiska begrepp. Av dessa fem personer var det endast två
stycken som använde det löpande i sitt arbete. De som har tillämpat detta
har använt sig av LCC och har en positiv inställning till detta verktyg.
Ett flertal av intervjupersonerna använder LCC utan att veta om det då de
till-lämpar nuvärdesberäkningar vilket LCC-modellen bygger på. Dock gav
intervjuerna uppfattningen att detta användes mer i ett tidigare skede och
inte tillämpas direkt på olika byggnadsdelar och i samband med upphandling.
När det gäller användningen av LCE i upphandlingsskedet ställer de flesta
av intervjupersoner-na sig positiva till, men de påpekar även att det finns
hinder som korta ekonomiska perspektiv. Ur entreprenörens synvinkel finns
risken att det saknas resurser för att utföra LCC samt att det inte är
lönsamt. För att kunna uppnå en framtida ökad användning av LCE bör det
bland annat ske en kompetensutveckling inom byggbranschen. En annan sak som
kan öka användningen av LCE är att förändra de ekonomisk...
