Abstract
Under de senaste tvåhundra åren har maskuliniteten fått nya hegemoniska former
och frågan är hur detta har påverkat konstruktionen av maskuliniteter?
Maskulinitet påverkas och förändras bland annat av förändrad arbetsmarknad samt
den höga skilsmässofrekvensen. Synen på mannens maskulinitet har förändrats
över tid, den traditionella mannen som anses vara känslokall och ansvarsfull
familjeförsörjare har tagit nya former. Mannen ska vara känslomässigt engagerad
och fysiskt nära i familjeomsorgen. Jämställdheten har bidragit till att
manligheten har formats och förändrats på olika sätt, men den förutfattade
meningen om hur en ”riktig karl” ska vara finns fortfarande kvar. Detta ideal
är något många män vill leva upp till, men kraven har format fler osäkrare män.
Det finns en rad olika förväntningar på männen och kraven blir allt högre och
svårare att uppnå. Detta kan resulteras i att männen blir rädda för att inte
kunna leva upp till de krav som formar det maskulina idealet. Det övergripande
syftet med uppsatsen är att genom en grupp unga mäns beskrivningar och
reflektioner kring maskuliniteter relaterat till sina egna liv problematisera
området konstruktionen av maskuliniteter. Bakgrunden innehåller en särskiljning
och en definiering av begreppen maskuliniteter och manlighet. Här behandlas
bland annat delar av Tomas Johansson, Antony Giddens och Tomas Ziehes teorier
om faktorer som påverkar konstruktionen av maskuliniteter. Dessa faktorer berör
socialisation och könsroll, familje- och arbetssituation, sexualitet och
kroppsidealets förändring. Studiens teoretiska ansats utgörs av R.W Connell
teori om den hegemoniska maskuliniteten och genushierarki. Här beskrivs genus
som struktur av social praktik samt relationer mellan olika maskuliniteter.
Connells genushierarki presenteras utifrån följande begreppsordning: Hegemonisk
maskulinitet, underordnad, delaktighet och marginalisering. Studiens
metodologiska ansats är hermeneutisk och utgör grunden för den empiriska
datainsamlingen som tillämpas i kvalitativ art med tolv semistrukturerade
intervjuer. Urvalet är strategiskt och består av tolv unga män i åldrarna 22-26
år. I studien deltar sex unga män som lever i samboförhållanden och sex unga
män som är singlar. Detta var ett medvetet val för att se om det råder någon
skillnad i deras reflektioner kring konstruktionen av maskuliniteter. I
resultatet framgick det att manlighet är förknippat med styrka, trygghet samt
en god självkänsla. Informanternas tankar om framtida familjeliv var delade.
Vissa informanter tyckte att det var självklart att lyfta fram sin kvinna i
karriären genom att stanna hemma och ta hand om hus och barn. För två av
informanter skulle en sådan livssituation kännas som ett nederlag för deras
manlighet då de anser att kvinnans plats är att vara hemma med familjen och
mannens att arbeta och tjäna pengar. Att vara arbetslös och leva på bidrag
ansåg samtliga informanter ha en negativ påverkan på deras manlighet. I
analysen framgår det att informanterna har en överensstämmande bild med
Connells teorier kring maskuliniteter. Synen på maskuliniteter har fått en
modernare form och informanternas konstruktion överensstämmer bättre med en
kombination av teoretikerna Connell, Johansson, Ziehe och Liljeströms teorier
om maskuliniteter. Vår slutsats är att Connells teori känns lite föråldrad men
synsätt...