Skelettet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Skelettet består av 206 ben. För att kroppen ska kunna stå upp krävs ett starkt skelett. Om vi inte skulle ha något skelett skulle vi inte kunna stå upp. Vi skulle ligga på marken som en deg. I skelettet bildas även nytt blod. Varje dag bildas ca 3 miljoner blodkroppar. Skelettet har en annan väldigt viktig uppgift, att skydda vissa organ. T.ex. hjärtat, lungorna, levern med flera. Det är skelettet och musklerna som ger oss rörligheten. Det är skelettets tre viktigaste uppgifter, blodbildare, skydd för vissa organ och ger oss rörligheten.

De hårdaste benen är tänderna. Det tyngsta skelettbenet är skallbenet, även kallat kraniet. Det största benet är lårbenet och stigbygeln är minst. Kraniet består egentligen av flera ben som sitter ihop med bensömmar. I ryggraden finns ca 30-34 kotor och i mellan dem finns skivor som är mjukare än ben som stöd. Det är brosk som används som stötdämpare. De kallas för diskar. Det är de skivorna som gör att vi kan böja oss. Ryggraden bär huvudet och kroppen. I ryggraden sitter också ryggmärgen. Ryggmärgen sprider ut nerver till kroppens alla delar.

LEDERNA
I ben ändarna finns leder som gör det möjligt att benen är rörliga mot varandra. Alla leder är byggda på nästan samma sätt. Hela leden är omsluten till benhinnan av en ledkapsel. Ledkapseln är sedan fortsättningen av benhinnan. Lederna smörjs hela tiden in i ledvätska. Och på de platser där det behövs förstärks ledkapseln med ett ledband. Som även är kallat ligament. Det finns tre typer av leder. De är gångjärnsled –knä, armbåge. Det andra är Kulled- höft, överarm och till sist vridled- underarm, underben. Det är vridleden som gör att vi kan vrida lite på benet.
Skelettets muskler arbetar i par, en drar ihop och en drar ut.
Kroppens alla rörelser sker med hjälp av muskler. Musklerna är fästa vid skelettet. Musklernas rörelser sker genom att muskelcellerna drar ihop sig. På så sätt får kroppens olika delar röra på sig. I kroppen finns det ca 600 skelettmuskler. De största musklerna sitter i stjärten. Stjärtmusklerna bildar varsin skinka och lårets övre del. Och den raka motsatsen, de minsta musklerna, sitter i hörselbenskedjan. De sitter spända i trumhålan i mellan örat. Och om en muskel inte används på ett tag riskerar man att den både krymper och att den försvagas. Vissa sjukdomar angriper just musklerna. En muskel som inte arbetar är förmodligen död. Och ju mindre du använder dem, desto dåligare blir dem. Nästan hälften av din vikt består av just muskler.
Om du kniper ihop handen för att spänna arm musklerna så skickar hjärnan ut en signal till muskeln. Den spänner då små trådar som muskeln består av till små knippen. När du vill slappna av så släpper trådarna varandra igen. Med de muskler som sitter fast i skelettet rör vi oss frivilligt. Andra muskler arbetar utan att vi tänker på det t.ex. de i magsäcken och tarmarna. De drar ihop sig automatiskt när vi äter och sväljer.
Men om man använder dem ofta och om man
tränar blir de starkare och större. Man riskerar inte att få sjukdomar då.
En av de ända musklerna som man själv inte kan på verka är hjärtmuskeln. De sköter ju sig själva. När man anstränger sig bildas mjölksyra. Om man ska andas normalt behövs mera syre för att bryta ned mjölksyran. När man böjer armen spänns bicepsen medan tricepsen sträcks ut och när vi sträcker på armen så spänns tricepsen och bic...