Företags lokalisering

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Företag finns överallt i världen, i alla länder och i alla städer. Vilka företag det är beror på vilka behov av företag som finns i det området. En skidbutik äger inte samma dragnings- kraft i Sahara som i Luleå, eller en dyr Gucci-butik uppskattas inte lika mycket i en fattig by i Vietnamn som den kanske skulle göra på en utav Londons trendigaste gator.
Varför ett företag ligger där det ligger beror alltså på vilka önskemål kunderna i det området har, men även på vilka resurser som finns i området. Det är främst dessa olika typer av resurser jag ska ta upp i denna rapport. Jag ska försöka svara på frågan varför ett företag ligger där det ligger.

Bakgrund

Innan jag började med denna rapport hade jag som utgångspunkt den information jag fått angående hur näringslivet ser ut och är uppbyggt från geografilektionerna. Uppgiften jag fick var att ta reda på varför ett företag här i Sundsvall - Timrå området ligger just här.
Jag skulle helst välja ett producerande företag som jag sedan skulle åka till för att intervjua någon på företaget för att få fram fakta till denna rapport. Att välja företag var svårt eftersom det inte finns så många bra företag att välja, då de flesta är tjänsteföretag eller tillhandahåller färdigvaror. Jag beslutade mig dock slutligen för att åka till Bogrundets plantskola tillsammans med min klasskompis Nina Skoog.

Syfte

Syftet med denna rapport är varit att jag ska ta reda på varför ett företag väljer att lägga sig på en viss plats. Detta kan vara svårt att förstå bara genom att studera i böckerna vilket gjorde att jag fick i uppgift att själv söka upp ett företag och mer praktiskt lära mig om företagets syfte med sin verksamhet just här. Jag ska även lära mig att se på problemen rent objektivt för att sedan kunna analysera och dra slutsatser mellan de fakta jag lärt mig från boken och från själva intervjun.
Eftersom detta arbete varit ett samarbete mellan Geografi A och Svenska C har syftet även varit att jag skulle lära mig att utforma en rapport på rätt sätt och att sedan kunna bedöma andra elevers rapporter utifrån mina egna kunskaper.

Metod

Jag har använt mig av olika metoder för att kunna utforma och slutföra denna rapport. Mitt främsta hjälpmedel har varit fakta från geografi boken och från geografilektionerna där jag lärt mig om de olika teorierna om varför ett företag väljer att lägga sig på en viss plats.
Sedan har studiebesöket självklart varit en viktig del av arbetet då intervjun med Bogrundets platschef varit nödvändigt för analysen. Till viss del har jag också använt broschyrer och fakta från Bogrundets hemsida för att samla in mer fakta om själva företaget.

Avhandling

Näringslivet

I näringslivet produceras olika typer av varor och tjänster. Dessa olika varor och tjänster brukar man återfinna i olika sektorer i näringslivet. I den primära, första, sektorn återfinner man de delar av näringslivet som utvinner råvaror. Det är de mest grundläggande industri- erna som jordbruk, gruvutvinning, skogsbruk och fiske.
Den sekundära sektorn innehåller en mängd olika typer av industrier som förädlar råvaror till halvfabrikat eller till färdiga varor. I basindustrierna som järnverk och massa- fabriker bearbetas råvaror till halvfabrikat eller till en färdig vara. Basindustriernas halv- fabrikat bearbetas sedan av olika förädlingsindustrier t.ex. pappersbruk och klädfabriker, till färdiga varor.
En annan typ av industri som hör hit är sammansättningsindustrin som köper upp komponenter från andra företag och sätter samman dessa till färdiga varor som bilar, Tv-apparater osv. Även energiframställning och olika typer av byggnadsverksamheter hör hit. Kort kan man säga att nästan alla industrier och fabriker hör till den sekundära sektorn.
I den tertiära sektorn återfinns alla typer av tjänsteproduktion som advokatbyråer, resebyråer och städfirmor. Hit räknas också all privat och offentlig service som polis och sjukvård. Även handel och transportföretag som SJ och Bilspedition räknas till den tertiära sektorn.
Den sista sektorn brukar kallas för den kvartära och innehåller alla verksamheter som ägnar sig åt information, forskning och ledningsuppgifter inom näringslivet och den offentliga förvaltningen.
I länder där det finns bra tillgång på kunskap, kapital och teknik utnyttjas näringslivet i de primära och sekundära sektorerna väldigt effektivt. Detta innebär att det inte krävs lika mycket arbetare inom dessa sektorer och att man istället kan utnyttja arbetskraften i de tertiära och kvartära sektorerna. Denna utveckling har skett i världens i-länder där de primära och sekundära sektorernas betydelse för sysselsättning har minskat.
I Sverige skedde detta under 1960-talet då industrisysselsättningen upptog 35 % av vår arbetskraft medan den idag har minskat till under 20 %. I u-länderna som saknar vår tillgång på kunskap och teknik arbetar istället ofta 70 % av befolkningen inom den primära sektorn.
Förändringar inom ett lands näringsliv sker kontinuerligt. Förutsättningarna för produktionen av varor och tjänster påverkas av en rad olika faktorer såsom; förändrade kostnader, priser och efterfrågan, konkurrens, politiska beslut osv.

Industriers lokalisering

Som jag nämnde i inledningen så beror ett företags placering till stor del på vilka kundbehov som finns i det området. Dock räcker det inte bara med att det finns köpvilliga kunder i området när ett företag planerar att lägga sin verksamhet där, utan företagen behöver även vissa förutsättningar för försörjning och produktion. Olika resurser och företagets relativa läge till kunder och leverantörer hör till dessa förutsättningar.
Produktionskostnaderna för ett företag varierar kraftigt från område till område och kan bestå av olika kostnader för råvaror, energi, arbetskraft eller för olika transporter till och från verksamheten. Alla företag strävar efter att få sådan låg totalkostnad för produktionen som möjligt vilket innebär att trots att arbetskraften på ett visst ställe är billig så kan t.ex. energikostnaden vara billigare på ett annat ställe och därför tjänar företaget totalt sätt kanske mer på låg energikostnad än på billig arbetskraft.
Ett exempel är aluminiumfabriken Akzo Nobel i Sundsvall vars elkostnad står för ungefär 40 % av den totala produktionskostnaden vilket gjorde att företaget hellre la sig i Sundsvall som har god tillgång på vattenkraft och därmed billig el än i närheten av själva råvarorna.
Det är främst den primära sektorn som är mest beroende av råvaror och viktiga naturresurser och att dessa finns i företagets närhet, vilket gör att dessa företag ofta väljer att lägga sin verksamhet där det finns gott om bördig jord, rika fiskevatten, avverkningsbar skog och med malmförsedda berggrunder.
Den sekundära sektorn är däremot inte lika beroende av vart råvarorna finns då de tar emot råvarorna från företagen i den primära sektorn och kan därför ligga långtifrån råvarorna. Industrier som använder skrymmande eller tunga råvaror som de sedan bearbetar till mindre och lättare färdigvaror har dock en ekonomisk fördel att ligga nära råvaran då den totala transportkostnaden blir lägre än om företaget ligger nära marknaden. Det är oftast därför massafabriker och pappersbruk ligger i närheten av områden som har mycket skogsråvaror då virke är tungt och dyrt att transportera. Industrier som förädlar råvaror som är känsliga eller snabbt förstörs vill även de oftast ligga nära själva råvaruframställningen. Livsmedelsindustrier som tillhandahåller färskvaror är ett sådant exempel.
Ibland behövs flera olika råvaror i industriernas produktion som kanske inte återfinns på samma ställe. Detta gör att företaget ibland väljer att lägga sig i mitten av de platser där råvarorna finns för att på så sätt få den lägsta kostnaden för den totala transportkostnaden.
Energi har tidigare varit en väldigt viktig resurs för olika industrier. Kvarnar och smedjor låg tidigare vid platser där vattenkraften gav den nödvändiga energin medan järnframställningen skedde med träkol och stenkol vilket gjorde att många industrier tidigare låg vid områden där det fanns rikligt med vattenkraft, skogar och kolgruvor. Detta har dock ändrats något i och med den tekniska utvecklingen som gjort det möjligt att frakta energi billigt och över stora avstånd.
Näringslivet utnyttjar dock ofta olika energikällor beroende på vilken tillgång av olika energityper som finns på en viss plats. I Norrland utnyttjar man ofta vattenkraften medan i arabländerna används mycket olja vid produktframställning.
Arbetskraft är en annan lokaliseringsfaktor som främst är viktigast för olika företag inom de tertiära och kvartära sektorerna där arbetskraften är deras största resurs. Dock är även de högteknologiska industrierna beroende av högutbildad arbetskraft vilket gör att dessa företag ofta lägger sin verksamhet i storstäderna som har tillgång till högre utbildning och forskning än vad många städer på landsbygden har.
Även för andra industrier inom de primära och sekundära sektorerna som kräver stora mängder arbetare har arbetskraften en avgörande del i företagets lokaliserings val. Textil- och konfektionsindustrier är ofta väldigt arbetskraftintensiva industrier vilket gör att dessa företag ofta väljer att lägga sig i låglöneområden, t.ex. i Östeuropa eller i Kina.
Marknaden är också den en viktig lokaliseringsfaktor. Industrier som tillverkar varor som är tyngre eller känsligare är de råvaror de använder vid produktionen har en fördel att ligga nära kunderna och produktens marknad då transportkostnaderna hålls låga och risken för att känsliga varor förstörs minskar.
Bryggerier hör till en utav de industrier som behöver ligga nära marknaden då deras råvaror, vatten och smakämnen, billigt och lätt kan fraktas till fabriken från stora avstånd medan färdigvaran, flaskor eller burkar, är tunga och dyra att transportera till marknaden.
Inom sammansättningsindustrin råder samma sak då de olika komponenterna företaget behöver för att sätta ihop till en färdigvara är mindre och billigare att frakta till fabriken än vad själva färdigvaran är att frakt till marknaden.

Agglomerationsfördelar

När företag har nytta av att ligga nära andra företag brukar dessa fördelar kallas för agglomerationsfördelar. Dessa kan gälla när industrier som tillverkar eller säljer samma typ av produkt ligger inom samma område då kompetens gällande leverantörer av råvaror, halvfabrikat eller komponenter och arbetskraft utvecklas positivt i området.
Agglomerationsfördelar återfinns dock ibland mellan olika typer av industri som ligger i närheten av varandra. Detta brukar bero på att de ingår i samma produktionskedja, t.ex. pappersbruk ligger ofta nära massafabriker och kemiska industrier ligger ofta nära oljeraffinaderier.
Områden med många industrier utvecklar oftast en bra infrastruktur, d.v.s. bra transportmöjligheter, kommunikation, service och utbildning. Dessa agglomerationsfördelar gör att fler industrier vill placera sin verksamhet i samma område. Nackdelen med detta är att då industrierna koncentreras på ett och samma område medför det att även miljöutsläppen och gifterna koncentreras till samma ställe vilket slutligen kan leda till att området blir oanvändbart. Även stigande markkostnader och hyror kan göra att företagen anser att agglomerationsfördelarna inte räcker till för att de ska placera sin industri där.

Alfred Webers lokaliseringsteori

År 1909 presenterade den tyske geografen Alfred Weber en teori för att förklara olika industriers lokalisering. I den utgick han från att företagen placerade sig på den plats där de sammantagna tillverkningskostnaderna är så låga som möjligt. Han ansåg att det var företagets transportkostnader som var viktiga för företagets ekonomiska resultat, vilket innebär att företaget borde söka det läge där de totala transportkostnaderna blir så låga som möjligt, vid den plats där kostnaderna är i jämvikt. Där ska verksamheten ligga.

Andra lokaliseringsfaktorer

Politik kan i vissa fall vara avgörande för ett företags placering. De flesta länder har någon typ av regionalpolitik vilket innebär att man vill stödja områden med stor arbetslöshet. I Sverige har man sedan 1960-talet försökt minska arbetslösheten i Norrland genom att ge lokaliseringsstöd och subventioner till företag som väljer att placera sin verksamhet i Norrland. Även arbetsmarknadspolitik och lagstiftning gällande miljö och skatter påverkar företagens placering. Många företag med stora miljöutsläpp väljer ofta att flytta sin verksamhet utomlands till länder med dålig miljöpolitik och kontroller. Handelspolitiken gällande tullar och importkvoter kan också göra att företag väljer att flytta utomlands.
Historiska beslut och traditioner sedan långt tillbaka kan också göra att det följer sig naturligt att fortsätta med liknade verksamheter i ett visst område. En annan viktig lokaliseringsfaktor är beslutfattarnas mentala kartor. Det är väldigt vanligt att småföretagare placerar sig i sin hembygd då man har kunskaper och kontakter i det området.
Eftersom näringslivets olika förutsättningar i form av kunskap, råvaror m.m. förändras hela tiden kan en plats som tidigare varit idealisk för ett företag senare visa sig vara mindre fördelaktig eller rent av mycket olämplig. Dock är det väldigt svårt för ett företag att flytta sin verksamhet då det är mycket kostsamt och man redan lagt ner stora summor på byggnader, råvaror och maskiner. Man brukar därför säga att det finns en tröghet i lokaliseringen.

Handel och transport

Handel och transportmöjligheter är som tidigare nämnts viktiga för ett företags lokalisering. Handelspolitiken i ett land i form av tullar m.m. används som en metod för att bevara landets självförsörjning för vissa varor eller för att upprätthålla ekonomin. För att undgå dessa tullar kan företagen flytta utomlands men då man på senare tid bildat olika handelsblock mellan länderna såsom EU har det medfört att samma tullar och lagar gäller i de flesta länder.
Handeln mellan olika länder brukar ske enligt Centrum–periferi-modellen. Den innebär att både i-länderna och u-länderna handlar nästan enbart med i-länderna. Detta innebär stora problem för u-länderna då de blir så beroende av sin exporthandel till i-länderna.
Det finns många olika typer av transportmöjligheter, alla med olika fördelar och nackdelar. De fyra vanligaste transportmedlen är flyg, tåg, landsvägstransport och sjöfart. Vilket utav dessa man väljer brukar bero på vilken tillgång till olika transportmedel man har, hur stor och känslig varan är och hur långt eller hur snabbt man vill frakta en vara.
Oftast använder man lastbil som transportmedel om vill frakta saker på kortare avstånd upp till 40-50 mil då det är billigare än flyg och man oftast kan frakta godset direkt från företaget till kunderna. Dock är lastbilstransporter det minst miljövänliga alternativet. Sjöfart är då mer miljövänligt men också ett dyrt och långsamt alternativ på korta sträckor och som inte har sådan stor tillgänglighet till kunderna. Däremot är sjöfart det billigaste alternativet om man vill frakta stora varor eller volymer vid längre sträckor, t.ex. utomlands. 90 % av världens godshandel sker med sjöfart.
Järnvägstransporter är ett mellanalternativ mellan sjöfart och landsvägstransporter då det inte har lika god tillgänglighet som en lastbil men bättre än ett fartyg. Tåg är dessutom ett ganska snabbt sätt att få fram varor och kan ta stora och skrymmande varor över halvlånga och långa avstånd. Flyg är det absolut snabbaste alternativet, dock också ett utav de dyraste. Flyg används alltså oftast bara när man behöver flytta känsligt gods eller andra varor som måste komma fram snabbt eller vid väldigt dyrbara leveranser.



Bogrundets plantskola

Bogrundets plantskola är ett företag i SCA koncernen som ligger cirka 1 mil norr om Timrå centrum mittemellan Smackdeltat och Fagerviks golfklubb. Företaget har funnit där sedan 1970-talet och har expanderat allt eftersom. Bogrundets plantskola är ett företag som odlar upp och säljer olika skogplantor till andra skogföretag och privatpersonen runt om i Norrland. Om kunderna önskar det åtar dom sig även markberedning och plantering av de sålda skogplantorna.
De har ingen utlandsexport men säljer i vissa fall plantor till södra Sverige om de fått frön från träd därifrån. De kan nämligen inte odla upp en granplanta vars frö kommer ifrån norra Sverige och sedan placera den i södra, då klimatet skiljer sig åt och platans egenskaper är anpassade efter ett hårdare klimat i norr. Därför tar bara Bogrundet in frön från samma områden i Norrland som de sedan säljer plantorna till. Plantorna odlas upp i de 14 högteknologiska värmeväxthusen som värms upp utav dieselolja vilket är det billigaste alternativet.
Bogrundets plantskola har sedan starten för 30 år sedan alltid haft cirka 15 heltidsanställda och cirka 30 säsongsarbetare som då hjälper till att plocka kottar för att få tag på frön som plantskolan sedan odlar upp till plantor. Kottarna plockas främst från Bogrundets egna plantager vilket är 5 stycken Tallplantager som motsvarar 50 hektar och 5 Pinus contorta plantagare, motsvarade 35 hektar. Pinus contorta är en snabbväxande tallsort som Bogrundet har importerat från Canada. Bogrundet delar även fröplantager från tall och gran med andra delägare vilket motsvarar upp till 30 hektar. Resterande frön köper de in från andra plantager och privatpersoner i övriga Norrland.
Bogrundets viktigaste resurser är stora ytor, växthus och kopiösa mängder vatten för att kunna odla upp plantorna. Trots att de hör till SCA koncernen sker inget större samarbete mellan Östrand eller Wivstavarv då dessa företagsområden inte har något med Bogrundets verksamhet att göra. Bogrundet samarbetar dock till en viss del med andra skolor, de har sammanträden och mötesträffar några gånger per år då de diskuterar och byter idéer och information rörande odlingen, forskningsresultat och plantering. Det finns cirka 15-20 olika plantskolor i landet idag. Dock har antalet minskat betydligt då det tidigare fanns över 40 stycken.
Bogrundet omsätter cirka 50 miljoner kr per år och ser väldigt ljust på framtiden eftersom det inte finns så många plantskolor i landet längre, konkurrens har minskat kraftigt. Bogrundet odlade dessutom fram 55 miljoner plantor förra året vilket gör dem till Europas största plantskola. De flesta plantor går till SCA: s egna skogsmarker för nyåtervinning av skogen men den externa plantförsäljningen fortsätter att hela tiden öka och idag motsvarar den cirka 40 %. Eftersom de dessutom är ensamma i landet med tekniken att styra plantrötterna med hjälp av en latexfärg som innehåller koppar för att få ett så optimalt rotsystem som möjligt och använder den specialutvecklade plantlådan Jackpot finns det möjlighet att de kommer att dominera marknaden i framtiden.
Skogsvårdsäsongen är en väldigt hektisk tid för Bogrundet som levererar plantor till tusentals olika kunder inom och utom SCA. De levererar plantorna när de är 1 år gamla till mer än 20 000 hektar planteringsmarker, och under högsäsong blir det mer än 1 miljon plantor om dagen i bara Norrland. Företaget har stora transportresurser och använder uteslutet lastbilar som transportmedel vilka rymmer omkring 270 000 plantor. Eftersom plantorna är så pass känsliga bevattnas de under hela transporten och även vid framkomsten. Vid stora kvantiteter levererar de plantorna enda till köparens hygge. Priset för 0-20 000 plantor är 92 öre styck, vid köp av 20 001-50 000 plantor kostar de 88 kr styck och vid köp av över 50 000 plantor kostar de 84 öre styck.
Bogrundet bedriver även forskning i sin verksamhet och har ett eget laboratorium och en egen elverkstad. De har den mest omfattande plantkvalitetsuppföljningen i landet och kontrollerar plantornas vitalitet, balans mellan rot- och gröndel och deras näringssammansättning under hela odlingen.
Personalen på Bogrundet har alla olika utbildningar, där finns både jägarmästare, biologer, skogstekniker, elektriker, truckförare mm. De kommer från olika delar av landet men de flesta härstammar dock från Timråområdet.
Bogrundets plantskola byggdes som sagt i Timrå på 1970-talet och har sedan dess legat kvar här och man kan inte tänka sig att placera skolan någon annanstans. Annledningen till att Bogrundet bygges just här är för att alla de resurser de behöver, stora ytor och stora mängder vatten, finns här. Eftersom plantskolan ligger i södra Norrland har platsen även en fördel att snö tinar relativt snabbt på våren vilket underlättar odlingen.
Eftersom försäljningen av plantor fortsätter att öka varje år ansåg man på Bogrundet att man behövde expandera och utöka sina plantager vilket gjorde att de köpte upp en annan konkurrent, Högbolaplant AB, nyligen vilket gjorde att de fick tillgång till fler plantager.
Miljön är väldigt viktig för Bogrundet då själva målet med att odla och plantera plant är att bevara våra skogar. För varje avverkat träd planteras det två nya, bl.a. med hjälp av Bogrundets insatser. Några miljömål som Bogrundet uppnått under åren är byte från mineralolja till vegetabilisk hydraulolja i maskiner, effektiviserad avfallssortering, endast användning av kylmedia utan ozoneffekt, minskning av utsläpp av SO2 CO2 Nox per miljon odlade plantor och minskad elförbrukning med 10 % och ständig undersökning av gödsel och kemikaliers påverkan i området. Även trasiga och kasserande plantlådor smälts ned och återanvänds och man har installerat lysometrar runt om plantagen för att undersöka så att inte lakvattenhalten blir för hög. Givetvis bildas dock avgaser från lastbilarna, men det är inte mer än från någon annan industri.
Den marknadsföring som Bogrundet använder sig av är tidningsannonser, broschyrer, Internet och tv-reklam som de då sänder i hela Norrland.
















Analys

Bogrundets plantskola hör till den primära sektorn och använder sig enbart av lastbilar som transportmedel. Eftersom landsvägar är väl utbyggt i hela landet tror jag inte transport- möjligheterna var någon viktig lokaliseringsfaktor för Bogrundets val av plats. Av Peter Engblom fick jag reda på att den främsta anledningen till att man valde att lägga sin verksam här var på grund av de stora ytorna som fanns här och tillgången på stora mängder vatten. Råvarorna var därför den viktigaste lokaliseringsfaktorn. Men även närheten till marknaden hade nog betydelse då man valde att lägga sin verksamhet i mitten utav Norrland eftersom det var här de flesta kunderna fanns.
Jag tror också att his...