Detta examensarbete ingår i utbildningen studie- och yrkesvägledarprogrammet 120 p, Malmö högskola. Uppsatsen handlar om på vilka sätt föräldrar till elever i årskurs nio har tagit del av och önskar att ta del av information om gymnasievalet. Undersökningen från föräldrarnas perspektiv motiveras utifrån att de är ett stort stöd för eleverna och påverkar dem inför gymnasievalet. Det är därmed viktigt att föräldrarna får en bra och aktuell information.
Arbetet ingår även i en större kartläggning av studie- och yrkesvägledningen i Östergötland som genomförs av Regionförbundet Östsam och Projektet ”LikaOlika”.
För att fatta ett väl underbyggt beslut för val till gymnasiet är det viktigt att eleverna har god beslutskunskap; kunskap om sig själv och kunskap om alternativen. Studier och min egen erfarenhet visar att många elever har bristande beslutskunskap. Många elever är också omogna och har svårt att själv söka information trots den nya tekniken. Flera studier visar att föräldrarna är de som betyder mest och påverkar eleverna i deras gymnasieval.
Ett exempel på en omvärldsförändring som har skett som bl a påverkar vägledningen, är att det har utvecklats en ny teknik som gör det möjligt att kommunicera på ett helt nya sätt.
Eftersom föräldrarna mer eller mindre påverkar eleverna i sitt val till gymnasiet är det viktigt att de har möjlighet att skaffa sig aktuell information om deras barns gymnasieval. Jag vill därför utifrån ovanstående bakgrund ta reda på hur föräldrarna har erhållit och önskar att få information om gymnasievalet. För att uppnå syftet söker jag svar på vilket eller vilka sätt föräldrarna har delgivits information om gymnasievalet, om de är nöjda med den information och de möjligheter som de har fått att skaffa sig information samt på vilket sätt de önskar att ta del av information om gymnasievalet.
För att samla in data som ska ligga till grund för resultatredovisningen har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Urvalet har bestått av 150 föräldrar till elever i årskurs nio, Linköpings kommunala skolor. Det externa bortfallet är cirka
33 %.
Den litteratur som ligger till grund för arbetet är ett examensarbete; Studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter på högstadieskolor i Skåne , studier som belyser omvärldsförändringar som har påverkat vägledningen , en publikation från SCB; Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005 samt litteratur som belyser Internetrevolutionen utifrån ett media- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv .
Resultat från min undersökning visar att majoriteten av de föräldrar som har besvarat enkäten är kvinnor och mellan 41-50 år gamla. Nästan alla enkätdeltagare är arbetstagare och har högskole- och/eller gymnasieutbildning.
De informationssätt om gymnasievalet som har dominerat är informationsblad/broschyr, öppet hus och föräldramöte. En relativt stor del av föräldrarna har fått information via utvecklingssamtal med lärare och cirka en tredjedel har fått information via Internet.
Resultatet visar att de flesta är mer eller mindre nöjda med den information som finns på Internet och de möjligheter som har getts dem att skaffa sig information. De flesta anser också att de har fått den faktainformation om gymnasievalet som de behöver. Majoriteten anser att de inte skulle behöva mer hjälp från skolans studievägledare.
På frågeställningen om på vilket sätt föräldrar önskar att ta del av information visar resultatet att många vill ha information via öppet hus på gymnasieskola. Önskan om föräldramöte och Internet går isär, de flesta vill mer eller mindre ha det. Många instämmer till stor del och delvis i önskan att ta del av information via e-post men cirka 30 % instämmer inte i påståendet. Liknande resultat visar frågan om telefon. En klar majoritet vill inte ta hjälp av chatt. Majoriteten vill helt, till stor del och delvis få information via ett personligt möte med studie- och yrkesvägledare, endast 7 % är instämmer inte i påståendet.
Kvällstid och dagtid är för många föräldrar en bra tid för kontakt och information från skolan, helger är desto sämre.
I analysen dras paralleller med resultaten och litteraturstudier. I diskussionen resoneras kring analysen och även den praktiska tillämpningen av mitt examensarbete tas upp.
I analysen diskuteras att resultatet till viss del är motsägelsefull när det gäller hur nöjda föräldrarna är med den information och de möjligheter som de har fått att skaffa sig information. Jag tolkar mina resultat att öppet hus och personlig träff med studievägledare är önskvärt i framtiden. Utvecklingssamtal i samarbete med lärare kan vara ett komplement till eller ersätta personlig träff med studievägledare. Det traditionella informationssättet föräldramöte är också ett användbart informationssätt i framtiden, dock med viss förbättring. Jag reflekterar över varför de nyare kommunikationsteknikerna inte är önskvärda i den utsträckning som förväntats, med tanke på tidigare studier och undersökningens resultat som visar att många har tillgång till och i stor utsträckning använder sig av datorn, Internet, e-post och telefon. Jag finner även att Internet är en positiv infor...
