Avsikten med den här uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper
skapas genom att titta på hur kvällstidningarna konstruerar och
reproducerar kön/genus när de representerar en kvinnlig respektive manlig
Idol-vinnare och vilken betydelse det kan få för meningsskapande
processer. Jag har tittat på två kvällstidningars artiklar dagen efter
vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk
diskursanalys på artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka
bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna väljer att
representera en kvinnlig respektive manlig vinnare.
Till min hjälp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en
performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om
representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier
och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka
rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag använt mig
utav Atheide och Snow´s medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ
analys utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma
samhällets diskurser på spåren. Vi formar och vi formas av de diskurser som
finns i vårt samhälle.
Studien visar att mediebranschen, exempelvis kvällstidningar är med och
skapar och upprätthåller stereotyper och har även visat prov på tendenser
som skulle kunna tolkas som könsstereotypisering. Framför allt riktas
strålkastarna mot hur lätt medierna skapar och vi människor i
tolkningsögonblicket tolkar in egenskaper utifrån traditionellt givna
könsroller och generaliserar utifrån dem. Det innebär att vår kultur och
medierna fortsätter att befästa att olika kön har olika egenskaper och
roller i samhället. Implicit speglar detta också en genusrelaterad syn
egenskaper, kropp och utseende.
Resultatet från analysen av Agnes respektive Markus artiklar är dels
resultat av tidningsdramaturgi och dess diskursiva praktik, dels av
samhällets sociala praktiker kring genus och det vi läser in som innebörd i
begreppen kvinnlighet och manlighet.
Medierna är med och skapar genus som en performativ akt, alltså något som
ständigt är i görningen. I ljuset av Butler är det vi människor som genom
sociala praktiker i vardagen aktivt skapar och upprätthåller den sociala
kategorin genus. Innebörderna byggs lätt in i våra samhällsstrukturer men
de går att förändra om vi vill, även om det ofta är trögförändrat.
De samlade artiklarna av Agnes och Markus innebär stereotypisering av
kvinnlighet och manlighet, i sättet journalisterna skriver, citerar samt
porträtterar dem på bild. Agnes representeras som en ung kvinna under
föräldrarnas beskydd, Markus som en fullvuxen man tillsammans med sin
flickvän. Genom att jämföra Agnes och Markus ser vi exempel på vad
som i vårt samhälle klassar som kvinnligt respektive manligt, hur de
förväntas vara och bete sig.
Den dominerande diskursen i analysen av Agnes och Markus konstruerade
genusidentiteter, förutom tidningsdramaturgin som diskursiv praktik på de
journalistiska redaktionerna, är den heterosexuella matrisen vilken innebär
att heterosexuellt begär mellan en kvinna och en man ses som det normala. I
den heterosexuella matrisen reproduceras också stereotypa bilder av
manligt och kvinnligt och den hierarki som råder, att mannen är norm i vårt
samhälle.
Medierna är en av många platser där samhällets normer och värderingar för
social gemenskap och identitet utformas och en dimension av detta är genus.
Media har en aktiv roll, inte bara i speglandet och gestaltandet av världen
utan äv...
